Skip to main content

Bonino matchvinnare för Pens mot Sharks

av Amalie Benjamin / NHL.com

PITTSBURGH – Kris Letang visste inte hur mycket tid som återstod när han lämnade sin backplats och gick till anfall. Han visste inte hur mycket tid som var kvar när Brent Burns tappade sin klubba eller hur mycket tid som var kvar när han hittade Nick Bonino på den bortre stolpen.

Han visste inte heller hur mycket tid som var kvar när pucken seglade in mellan stolpen och Martin Jones axel. Inte heller när Bonino sträckte upp sina armar och jublade.

Det var inte förrän han kollade upp som han kunde konstatera att det var 2:33 kvar att spela vilket skulle visa sig bli tillräckligt för Penguins.

– Härlig känsla. Jag ska inte ljuga, jag visste faktiskt inte att där var två, tre minuter kvar förrän jag tittade upp och då blev jag ganska glad, säger Letang efter 3-2 segern i match 1 av 2016-års Stanley Cup Final.

Han var inte ensam. Hans Penguins hade kommit tillbaka i den tredje perioden efter att tappat en 2-0 ledning i den andra. Det hade stått emot pressen från San Jose Sharks och hittat en matchvinnare som gjorde nio mål på 63 matcher under grundserien och fyra till under slutspelet.

Den spelaren var Nick Bonino, vars skäggväxt hade kunnat kallas välgrodd i vilken slutspelsserie som helst som inte involverar Brent Burns eller Joe Thornton. Bonino har hittat rätt i Penguins och i en av slutspelets mest dynamiska kedja just nu även om han mestadels lämnat över målskyttet till sina kedjekamrater.

Carl Hagelin hade gjort fem mål inför match 1 och Phil Kessel hade gjort nio. Bonino hade varit den som spelat fram och hittills gjort 12 assist vilket var en fjärdeplats i NHL. Han har spelat imponerande och använt sin smarthet, eller som Letang beskriver det ”sitt riktigt höga hockey-IQ”, och fått beröm som han kanske tidigare saknat.

– Hela kedjan går ut och krigar. Varje gång de är på isen kan du se deras fart och förmåga att skapa chanser, säger Chris Kunitz.

– Han kanske inte är känd för att vara en målskytt men han har ett bra skott och är väldigt hal. Han gör alla saker rätt. Han hamnade i en bra situation och tog tillvara på den. Varje gång han gör mål hittar vi en väg att vinna verkar det som.

Det gjorde det också tack vare Boninos mål men också Letangs förmåga att anfalla från sin backplats.

– Jag kallade på pucken i mittzon eftersom jag hade hög fart. Vad som händer bakom mål vet jag inte mer än att Burns tappade eller knäckte sin klubba, säger Letang.

– När jag såg det visste jag att jag hade mer tid så jag vände och såg honom på den bortre stolpen och att deras back var på första stolpen så jag visste att om jag bara kunde få pucken dit så skulle han ha en bra chans, säger Letang.

Boninos väntade.

– Han är en väldigt lugn och samlad kille. Jag tror inte att hans puls blir för hög. Han gör bara sitt jobb. Jag tycker att han fungerar kanon med sina kedjekamrater. Han är bra med de unga spelarna och han peppar på både i omklädningsrummet och på bänken, säger tränaren Mike Sullivan.

Han hamnade framför Jones, precis i utkanten av cirkeln och fick tid på sig eftersom Paul Martin troligtvis inte ens visste att han smugit sig dit.

Han tog emot pucken, tog den sekunden han behövde för att sikta in sig och undvika Martins utsträckta klubba, innan han satte dit det avgörande målet.

– Jag kom in i zon lite sent, såg Letang i hörnet med Hagelin men var inte säker på om jag skulle ner och hjälpa till. De höll pucken vid liv och sedan fick jag den på bladet av Letang. Det var inte mitt hårdaste skott men det räckte för att få in den, säger Bonino.

Bonino som har ett år kvar på sitt kontrakt vet inte hur framtiden kommer att se ut. Han tänker inte långsiktigt längre med tanke på att hur hans karriär sett ut så här långt. Han blev trejdad från Vancouver till Pittsburgh sent i somras och sommaren innan hade han trejdats från Anaheim till just Vancouver.

Men det är knappast något han tänker på nu. Nu vill han bara njuta av stunden, sitt matchavgörande mål och att Penguins är en seger närmare Stanley Cup-titeln.

Se mer