Skribenterna tycker till: Årtiondets bästa svenskar

Välkommen till NHL.com/sv paneldiskussion. En artikelserie där våra skribenter en gång i veckan ger sina tankar och diskuterar några av de hetaste eller mest aktuella frågeställningarna från världens bästa hockeyliga, NHL. I dag pratar vi om vilka svenskar som varit bäst de senaste årtiondet.

Decenniet är på väg att ta slut. När 2019 blir 2020 på nyårsafton kan ytterligare tio år av NHL-hockey summeras. Och vilka tio år det varit. Pittsburgh Penguins dubbla Stanley Cup-titlar 2016 och 2017, Vegas Golden Knights inträde, nya stjärnor som Connor McDavid och Elias Pettersson. Ja, det är bara några av godbitarna som bjudits på sedan 2010.
Under den här perioden har naturligtvis många spelare utmärkt sig lite extra. Andelen svenska spelare har bara ökat och ökat. Några har haft stort inflytande i sina klubbar och spelat hundratals matcher, några har bara fått känna på hetluften vid enstaka tillfällen. Men vilka svenskar har egentligen utmärkt sig mest?
Läs också: [Lagkapten Landeskog uppe i 600 matcher]
Vi har låtit vår redaktion plocka ut sin svenska favorit från det senaste decenniet. Håll till godo.
OTTO MARANDVal: Erik Karlsson, Ottawa Senators, San Jose Sharks
Några av de allra största i svensk hockey har ju spelat i NHL under det decennium som snart är till ända.
Såväl Niklas Lidström, Peter Forsberg som Daniel Alfredsson skrev de sista kapitlen i sina legendariska NHL-historier under det senaste årtiondet, även om deras allra största glansdagar återfinns ytterligare en handfull år bakåt i tiden.
Bland spelarna som hängt med under hela decenniet är jag tämligen säker på att vi alla har ungefär samma lista med kandidater.
För mig finns tvillingarna Henrik och Daniel Sedin helt klart med.
Fantastiska både vid sidan av som på isen med Stanley Cup-finalen mot Boston Bruins vid årtiondets stars som höjdpunkt, då de båda var snubblande nära att sitt kära Vancouver hela vägen.
Henrik Lundqvist bör finnas med i diskussionen. Kvittona på hans storhet och magnifika karriär har kommit de senaste säsongerna då milstolparna stått som spön i backen. Det är bara att se på de keeprar han har omkring sig i rekord-listorna för att förstå hur stor han är.
Min personliga favorit är dock Erik Karlsson som i mitten av 10-talet var en fullkomlig fröjd att se i Ottawa. Han är i mitt tycker den svensk som varit mest dominant under längst tid detta årtionde.
När han var fullt frisk och som allra mest i stöten kändes det som om han flög fram över isen, avslutade anfallen och var ändå först hemma och hämtade tillbaka pucken.
Han är fortfarande en av ligans bästa backar, men frågan är om skadorna tillåter att vi åter får se den spelare som gjorde 18 poäng på 19 slutspelsmatcher 2017 och ledde sitt lag till ett mål i dubbel övertid från en finalplats.
Man kan alltid hoppas.

JANNE BENGTSSONVal: Daniel och Henrik Sedin, Vancouver Canucks
Den bäste svenske spelaren under det senaste årtiondet? En lätt uppgift…nej, tvärtom, en väldigt svår uppgift.
Vilka är kriterierna? Framgångar, omräknat i Stanley Cup-titlar? Är det att spelaren i fråga hållit sig på topp under hela decenniet? Är det de båda kriterierna tillsammans?
Eller något annat?
Hade det varit 1900-talets sista decennium eller 2000-talets första, hade det varit enkelt, åtminstone för mig. Mats Sundin och Nicklas Lidström. Och det är just Sundin i ett decennium då även Peter Forsberg fanns på banan, som leder fram till mina favoriter under decenniet: bröderna Henrik och Daniel Sedin.
Henrik har vunnit "bara" Art Ross Trophy som ligans poängkung 2010 och samma år också och Hart Trophy som ligans MVP. 2016 och 2018 fick Henrik också King Clancy Award till den spelare som visat största ledaregenskaperna. Daniel har vunnit Art Ross Trophy och Ted Lindsay Award som ligans MVP, vald av spelarkollegorna i spelarfacket NHLPA. Och 2018 också King Clancy Award, tillsammans med brorsan.

Vancouver Canucks Ö-viksbördiga brödraduo har inte vunnit någon Stanley Cup, men få spelare har som bröderna Sedin hållit ett i grunden ganska mediokert lag under armarna och gjort det, i alla fall ibland, till en kraft att räkna med. Precis som Mats Sundin gjorde i Toronto Maple Leafs på sin tid.
Det hade varit enkelt att välja Niklas Hjalmarsson som vunnit Stanley Cup tre gånger, 2010, 2013 och 2015. Eller Erik Karlsson som fått Norris Trophy som ligans bäste back två gånger (2102 och 2015). Eller Patrik Hörnqvist som inte bara vunnit Stanley Cup två gånger med sitt Pittsburgh, han har dessutom båda gångerna (2016, 2017) varit synnerligen inblandad i finalavgörandena. Eller Nicklas Bäckström som var en av de tongivande spelarna när Washington Capitals vann cupen 2018. Jag lekte ett tag också med Henrik Lundqvist i Rangers - lite "Sedin-feeling" där med en spelare som nästan ensam hållit ett mediokert lag uppe.
Men testa er själva: hur många andra stora spelare kommer ni på som spelade tillsammans med Hjalmarsson i Blackhawks, med Hörnquist i Penguins eller med Bäckström i Capitals? Rätt många, eller hur?
Men i Vancouver Canucks? Inte lika lätt att hitta.
Bröderna Sedin spelat hela sina karriärer i Vancouver Canucks. Det har aldrig varit tal om att trejda dem, och det skulle de dessutom med största sannolikhet vägrat gå med på. De har varit sin klubb trogna i vått och torrt, två nyckelspelare i Vancouver under så många år.
Bröderna Sedin var under sin aktiva tid - de lade båda av efter säsongen 2017-18 - två fantastiskt bra ishockeyspelare. De var två fantastiskt bra och sympatiska representanter för sitt lag och för svenskarna i NHL.
För mig är Henrik och Daniel Sedin klass, rakt igenom.
PETER EKHOLMVal: Henrik Zetterberg, Detroit Red Wings
Det är naturligtvis ingen lätt uppgift att plocka ut en enskild spelare. Erik Karlsson har varit overkligt bra, Henrik Lundqvist och bröderna Sedin likaså. Min favorit har däremot varit Zetterberg. Även om han kanske hade sin storhetstid under förra decenniet har "Zäta" lett Red Wings med bravur och gjorde sällan en dålig match innan han tvingades lägga av på grund av skador. Zetterberg förlängde Red Wings slutspelssvit så den till slut blev 25 år lång. Han bar kaptensskapet efter Nicklas Lidström på ett grymt sätt och vann King Clancy Trophy 2015. Sedan den 1 januari 2010 gjorde Zetterberg 616 matcher, och på dessa producerade han 523 poäng. Det är femte flest av alla svenskar under den tiden efter Bäckström, Karlsson, Sedin och Sedin.
Nummer 40 kommer alltid att ha en plats i Detroit-fansens hjärtan.

HAMPUS DUVEFELTVal: Erik Karlsson, Ottawa Senators, San Jose Sharks
Han är inte lika mycket på tapeten just nu, men när vi talar om svenska spelare som utmärkt sig det här årtiondet är det Erik Karlsson som dyker upp i mina tankar. Det ordentliga genombrottet 2011-12 då han gick från 45 poäng till 78, den fantastiska slutspelsresan 2016-17 där han - spelande skadad - ledde sitt Ottawa Senators till Eastern Conference-final, alla läckra höjdpunkter däremellan. Han blev den första backen sedan Nicklas Lidström (2005-06) att nå 80 poäng eller mer och framförallt; han visade upp ett modernt, våghalsigt backspel som inte skådats sedan Brian Leetchs glansdagar med New York Rangers under mitten på 90-talet. Karlsson dök upp som nästa steg i den evolution spelare som Bobby Orr, Paul Coffey och Leetch drivit på innan honom. Och han har sedermera inspirerat nästa generation av kreativa backar som Rasmus Dahlin, Quinn Hughes och Cale Makar. Karlssons tid i San Jose Sharks har inte kantats av lika positiva rubriker utan snarare handlat om skador, bristande försvarsspel och ett underpresterande lag, men det är inte tillräckligt för att sudda ut ett årtionde av framgångsrika insatser.
*** ***Läs också: [Flera svenskar bland potentiella All-Star spelare]
Erik Karlsson är den blågula spelare som utmärkt sig mest det här årtiondet, om du frågar mig.
UFFE BODINVal: Erik Karlsson, Ottawa Senators, San Jose Sharks
Oj, den här uppgiften var inte enkel. Framför allt för att man tvingas väga spelare på olika positioner mot varandra. Målvakt mot back, back mot forward, forward mot målvakt. Men i slutändan väljer jag en spelare som inte bara dominerat på sin position under stora delar av årtiondet, utan även revolutionerat den.
Det har ofta talats om "det svenska backundret" och dess stora omfattning. Den som lade grund för det var givetvis Nicklas Lidström med sin pondus och sin förmåga att alltid ta rätt beslut på isen. Men eftersom "Lidas" slutade 2012 är det hans efterträdare Erik Karlsson som får min röst.
Smålänningen med nummer 65 på ryggen tog det offensiva backspelet till en ny nivå när han radade upp tunga poängnoteringar och plockade två Norris-troféer i processen. När vi summerar årtiondet på nyårsafton är Erik Karlsson den bästa poängplockaren bland alla backar under den senaste tioårsperioden. Det ger honom övertaget på Henrik Lundqvist i min bok.
SIXTEN FUNQVISTVal: Nicklas Bäckström, Washington Capitals
Vilket härligt ämne! Under det här årtiondet har Norris Trophy delats ut till en svensk vid fyra tillfällen (Nicklas Lidström, Erik Karlsson x2 och Victor Hedman). Bara där finns ett gäng att välja mellan. Lägg därtill att Henrik Lundqvist har vunnit Vezina Trophy en gång under årtiondet. Det gör de fyra självskrivna bland de absolut bästa. Vi har bjudits på så otroligt många bra svenska bidrag. Bröderna Sedin, Henrik Zetterberg - listan kan göras oändligt lång. Men frågan är om inte den som sticker ut allra mest hos mig är Nicklas Bäckström ändå

"Bäckis" har konsekvent serverat mackor till lagkamraterna, briljerat i tekingscirkeln och ständigt gjort poäng. Häromdagen gjorde han sin 900:e poäng i karriären. 697 av dessa har kommit under 2010-talet. Med det är han i en klass för sig bland de blågula spelarna under 2010-talet - hela 113 poäng skiljer till tvåan Erik Karlsson och ytterligare 27 till trean Henrik Sedin på 557.
Bäckström har inte vunnit någon stor individuell trofé - men han har konsekvent producerat i världens bästa liga under hela årtiondet.
SEBASTIAN NORÈNVal: Nicklas Bäckström, Washington Capitals
Det finns flera tänkbara kandidater när vi snackar om den bäste svensken i ligan de senaste 10 åren. Tvillingarna Sedin, Erik Karlsson, Henrik Zetterberg eller Victor Hedman hade alla varit bra val. Min röst landar dock på Nicklas Bäckström. I min mening är han en av våra mest underskattade stjärnor genom tiderna. Han hamnar i skuggan av Alexander Ovechkin i Washington Capitals, och han är inte en särskilt flashig spelare.
Följ oss på [Facebook och Twitter för ytterligare exklusivt material och NHL-nyheter!]
Bäckström har dock en extremt hög nivå i sig och ser spelet på ett sätt som få andra kan, vilket gjort honom till en av ligans mest bästa framspelare. Bäckströms produktion de senaste decenniet är imponerande, och med 642 poäng (170+472) på 679 matcher ligger han strax under en poäng per match (0.95) och är den ende svensken med över 600 poäng.