Peter Ekholm: I det specifika fallet Marleau tror jag att hans hjälte-status smittade av sig på de spelare som tidigare varit lagkamrater med honom. De får tillbaka en vän i omklädningsrummet och en vän utanför rinken. Det är speciellt att se en gammal spelare återvända till en klubb. Är det dessutom, som i Marleaus fall, en spelare som spelat nästan hela sin karriär i klubben och ligger högt i klubbens listor genom tiderna ger det också en hel del för fansen.
Hampus Duvefelt: Mycket beror på hur mycket som förändrats i klubben under frånvaron och vilken typ av roll spelaren hade när denne lämnade, kontra vid återkomsten. När Marleau lämnade Sharks hade han redan då anammat en mer undanskymd roll med fokus på att tillhandahålla "depth scoring" vid behov. Mycket talar för att han kommer få en liknande roll nu. Samtidigt finns många av de spelare han kamperade ihop med kvar. Jag tror det är en viktig aspekt om en klubb vill få en mer märkbar effekt av en återvändare än bara det han tillför på isen. Kommer spelaren tillbaka till ett helt nytt omklädningsrum, med nytt system och ny jargong kan återkomstem närmast bli en distraktion mer än något annat.
Få de senaste nyheterna från NHL på Twitter via [@NHLsv]
Har ni någon favorit-återvändare som ni vill lyfta fram lite extra? och varför?
Hampus Duvefelt:Jag drar fram en lite oväntad återvändare här i form av Roberto Luongo, när han återvände till Florida Panthers efter flera år i Vancouver Canucks. Under mina unga år lyssnade jag på internetradio för att kunna följa NHL-matcher. Jag minns hur radioprataren ofta beskrev räddning efter räddning från Luongo, iförd Panthers-tröjan, och i mitt huvud målade jag upp en bild av en fullkomligt omutbar målvakt. Hans återkomst till Panthers vevade igång många minnescylindrar och det kändes bara "rätt".
Sixten Funqvist: Jag tycker faktiskt att Marleaus återkomst slår väldigt högt. I mina ögon är han en Sharks-spelare. Det kändes hela tiden som att han var utlånad till Leafs på något sätt. Jag vande mig aldrig att se honom i en annan tröja. Och dels för att det hade varit ett ovärdigt slut på hans karriär om han trejdats till ett lag som köpte ut honom och sedan hade det tagit slut. Det här är en vacker avslutning på en minst lika vacker karriär för en spelare som ingen någonsin haft något ont att säga om. En annan favorit hos undertecknad är Roberto Luongos återkomst till Florida Panthers. Hans betydelse för Florida Panthers, och det han gjorde under sin andra session där, är ovärderlig för fansen i Sunrise. Slutligen: Teemu Selänne. Det är, vid närmare eftertanke, undertecknads favorit här. Hans återkomst till Ducks 2006 blev inget annat än en succé. 90 pinnar, varav 40 baljor, i grundserien och Ducks gick hela vägen och vann Stanley Cup. Mäktigt.
Peter Ekholm: Eftersom jag gillar Peter Forsberg måste jag lyfta fram honom här. Efter att han lämnade Colorado Avalanche och återvände till NHL efter lockoutsäsongen 2004-05 kom han tillbaka i en Philadelphia Flyers-tröja. Han spelade sedan också i Nashville Predators. Men visst kändes det lite konstigt? Bättre kändes det när han ändå testade att göra ett par matcher i Avalanche säsongen 2007-08. Han gjorde det igen 2011 och det var minst lika häftigt. Tyvärr höll inte Forsbergs kropp. Men för mig var det stort att se honom på isen i Colorado igen.
