Penguins

NHL.com/sv kommer varje tisdag under säsongen 2019/20 att titta närmare på olika trender i NHL. I dag: Det är inte alltid de stora trejderna slår rätt för NHL-lagen

Det är lätt att föreställa sig att ett lag ska bli bättre av att plocka in en stor stjärna eller något som åtminstone liknar en bärande spelare via en trejd under säsongen. Men i själva verket är det mycket som ska klaffa för att en värvning, hur bra spelaren än må vara, ska uppfylla den potential han bär på.
För i slutändan handlar det till mångt och mycket om kemi och hur den manifesterar sig i laget.
Genom åren har vi sett åtskilliga stjärnor byta klubb i NHL utan att klara av att nå samma nivå i sina nya klubbar som i de gamla. Det är inte alls säkert att spelaren egentligen har presterat sämre än tidigare, utan bara att den kan ha haft svårt att anpassa sig till den nya omgivningen. Det kan handla om att det är en svår omställning att gå från ett spelsystem till ett annat, att man inte hittar kedjekamrater eller en backpartner man klickar med, eller att man helt enkelt inte trivs socialt.
Ska man vara krass och titta på de lite större trejderna den här säsongen är Arizona Coyotes beslut att värva Taylor Hall från New Jersey Devils en affär som sticker ut. Men dessvärre för Coyotes inte på det positiva sätt som man hade hoppats när man plockade in den Hart Trophy-meriterade före detta draftettan.

DAL-ARI: Hall hittar lucka vid första stolpen

Vid tidpunkten för trejden i december hade Coyotes en framskjuten placering i tajta Pacific Division. Snart tre månader senare befinner sig laget utanför en slutspelsplats. Taylor Hall har svarat för tio mål och 27 poäng på 35 matcher sedan flytten ut i öknen. Under hans tid i klubben har prärievargarna vunnit 14 och förlorat 21 av de matcherna.
Det är givetvis inte Halls fel att Coyotes har tappat i tabellen. Här kan hete målvakten Darcy Kuempers olägliga skadefrånvaro ses som ett mycket större problem. Men det går samtidigt inte att blunda för att trejden riskerar att bli en missräkning om laget missar slutspel - och man dessutom inte lyckas förlänga kontraktet med 28-åringen som kan bli unrestricted free agent till sommaren.
- Jag vill inte flytta någon annanstans, jag vill ta mig till slutspel med killarna här, sade Taylor Hall till NHL.com/sv inför trade deadline när det uppstod rykten om att han kanske skulle vara på väg att få flytta på sig igen.
- Jag vill inte vara någon annanstans, jag vill spela här resten av säsongen.
Just nu är det många lag som, till skillnad från Coyotes, upplever mer positiva effekter efter sina värvningar innan trade deadline. I Pittsburgh har Jason Zucker exempelvis tolv poäng på 14 matcher efter flytten från Minnesota Wild till Penguins medan Robin Lehner har radat upp vinster mellan Vegas Golden Knights stolpar och har en räddningsprocent på 94,0 sedan han lämnade Chicago Blackhawks.

PIT-OTT: Crosby spelar fram Zucker, når milstolpe

Här är exempel på två spelare som fått bra förutsättningar att lyckas och samtidigt bidra till sin nya klubbs framgång. Zucker har matchats en hel del med Sidney Crosby medan Lehner fått starta varannan match i Vegas, trots att man har en uttalad förstekeeper i Marc-André Fleury.
Men även för dem har det inneburit en stor omställning att flytta på sig.
- Det blir bättre och bättre, men sådant här tar tid. Jag försöker fortfarande hitta min roll i laget och anpassa mig för att skapa bättre kemi med mina kedjekamrater. Det är en process, säger Zucker till triblive.com.
Det finns inga perfekta lag i NHL och lönetakets begränsningar gör det självklart svårt att skapa balans och stabilitet i en trupp. Att ha möjligheten att trejda efter sina svagheter är ett av många verktyg som general managers har för att skapa ännu bättre förutsättningar att gå hela vägen. Men det är inte alltid säkert att det är rätt väg att gå. Ibland kan ett lag må bäst av att få vara som det är.
Fråga bara de regerande Stanley Cup-mästarna St. Louis Blues general manager Doug Armstrong.
För andra säsongen i rad stod han mer eller mindre still vid trade deadline. I fjol plockade han upp backen Michael Del Zotto som en försäkring i fall laget skulle drabbas av skador eller något liknande. I år nöjde han sig med att bredda backuppsättningen med Marco Scandella från Montréal Canadiens. Men det var en trejd han aldrig hade behövt göra om det inte vore för den otäcka incidenten i Anaheim där Blues veteranback Jay Bouwmeester drabbades av hjärtstillestånd, tvingades till operation och fick avsluta sin säsong.
*** ***Läs också: [Bouwmeester blir borta resten av säsongen ]
- Laget har på sätt och vis tagit besluten åt mig genom att spela så bra. Vi har inte känt att det har varit aktuellt att trejda någon spelare som finns i truppen nu. Vi befinner oss i toppen av Western Conference och är väldigt nöjda med laget som har sett till att vi ligger där vi ligger, sade Doug Armstrong i en Facebook-sändning som St. Louis Blues gjorde efter trade deadline.
En av anledningarna till att Armstrong hade råd att sitta stilla i båten är att Vladimir Tarasenko är på väg tillbaka efter den axeloperation han genomgick redan i oktober. Den ryske målskytten blir nästan som ett nyförvärv med tanke på att man saknat honom större delen av säsongen.
- Jag hoppas att "Vladdy" kan få så många matcher som möjligt innan slutspelet för att få tillbaka sin tajming. Han har jobbat väldigt hårt och är väldigt upprymd över att få chansen att spela mer hockey den här säsongen. Det ser ljust och vi skulle ju ändå inte ha kunnat hitta en annan Vladimir Tarasenko innan trade deadline.
Ibland är den bästa kemin den man redan har i omklädningsrummet.