Varje lördag gräver NHL.com/sv djupare i statistiken i vår serie Djupanalys. Med allt från skottprocent och powerplaysiffror till istid och puckinnehav tar vi statistiken till hjälp för att förstärka din NHL-upplevelse.
Djupanalys: Vilken lag lever på enskilda saker?
En titt i statistiken säger att vissa lag lever på enskilda fokuspunkter i deras spel - något man bör ha koll på inför slutspurten
© Bruce Bennett/Getty Images
Även om serien börjar sätta sig kan det finnas lag som, om det bara går lite annorlunda i vissa situationer, kan hamna i en helt ny verklighet. Den här veckan tittar vi närmare på några spelformer som kan ha stor inverkan på olika lag framåt våren. Och vi synar ett lag som tagit stora kliv från fjolåret lite extra.
Offensiv eller målvaktsspel?
Att göra fler mål än motståndaren är själva grundpelaren i sporten och inget lag kan åtnjuta det bättre än New York Islanders den här säsongen. Laget har en grov negativ målskillnad (-16) men ligger trots det på samma poäng som Columbus på den andra wildcard-platsen i öst. Detta beror på att man har ligans tredje bästa anfall. Med 184 mål framåt gör man sällan misstag framåt. Istället är det bakåt det har fallerat för Islanders den här säsongen. Med 90,8 i räddningsprocent är Jaroslav Halak den bäste målvakten i Islanders men det räcker bara till 31:a plats bland målvakter med minst 20 spelade matcher i ligan. Andrekeepern Tomas Greiss ligger på 39:e och sista plats med 88,5 i räddningsprocent. En titt på deras GAA - 3,23 respektive 4,05 - gör inte saken lättare. Det är nämligen de två sämsta noteringarna i ligan bland målvakter med minst 20 spelade matcher. Sammanlagt har de fått 1976 skott mot sig, med en kombinerad räddningsprocent på 89,9%.
Ett lag med liknande målvaktsuppdelning, där två målvakter har delat på sysslan hyfsat jämnt, är Minnesota där Devan Dubnyuk och Alex Stalock tillsammans har motat 91,5 procent av skotten. Hade Islanders duo haft samma gemensamma räddningsprocent så hade laget släppt in 168 mål istället för de 207 man har släppt in idag. För Islanders - som förlorat elva matcher (inklusive förlängning och straffar) med uddamålet - hade 39 färre insläppta mål betytt mycket för lagets poängskörd. Istället måste ligans tredje bästa anfall lösa de problem man har bakåt, något fredagens 7-6-seger mot Detroit understryker.
Numerärt underläge
Förra säsongen gjorde Boston Bruins tio mål i numerärt underläge. Med det var man bäst i NHL. I år har man gjort fem, vilket placerar laget på delad femteplats i ligan. Bäst än så länge är fjolårstvåan i spelformen Florida med nio fullträffar. Vi ska komma ihåg att antalet utvisningar har ökat som en följd av de regeländringar man gjorde inför säsongen men siffran är ändå imponerande. Men gör man det på bekostnad av det egna försvaret? Det faktum att man är en man mindre på isen talar för det. Det som talar emot är att Panthers var näst bäst på att döda utvisningar förra året (85,3%). Det som tippar vågskålen till Panthers nackdel här är att laget i år bara har dödat 79,6 procent av de utvisningar man tagit på sig - 19:e bäst i ligan. Vilket är då bäst för slutspelsjagande Florida?
Relaterat material: [Boston gör premiär i Power Rankings-toppen]
Med samma utdelning framåt som förra året hade Panthers gjort sex mål i numerärt underläge den än så länge den här säsongen (5,65). Hade man samtidigt dödat 85,3% av alla utvisningar hade man istället släppt in 23 istället för 32 mål. Målskillnaden hade således varit sex mål bättre för Panthers - omkring två poäng, baserat på när målen skulle ha kommit. Med ytterligare två poäng i bagaget hade bara varit fyra poäng från en slutspelsplats istället för sex poäng.
Powerplay - en farlig fälla
Spelet i powerplay är en nyckel i hockey men man får inte bil för fäst vid det. Winnipeg Jets är ett lag som skulle kunna råka illa ut om verkligheten ändras. I skrivande stund har Jets gjort mål på 24.1 procent av de 187 chanser i numerärt överläge man fått. En imponerande siffra som absolut kan hålla året ut. Antalet rena mål som Jets har gjort är 45 stycken vilket motsvarar en dryg fjärdedel av lagets totalt 176 fullträffar. Under de två senaste säsongerna har Jets, varje säsong, gjort mål på 18.2 procent av de lägen man fått i powerplay. Den höjda effektiviteten kan naturligtvis försvaras med mer rutin och ett bättre samspelt lag, men skillnaden är stor. En återgång till tidigare års notering skulle innebära att man tappar tio mål framåt och högst troligt minst en poäng i vartannat mål. Det skulle innebära att Jets skulle ligga på en wildcard-plats med fokus på de bakomvarande lagen istället för att man skulle försvara den slutspelsplats man faktiskt har.
Ligans bästa lag i spelformen, Pittsburgh Penguins, har också blivit bättre på att göra mål i powerplay. Men ökningen från 23,1 procent förra året till 26,8 procent i år är inte lika markant och en tillbakagång skulle innebära att Pens bara tappar åtta mål och om två powerplay mål betyder en poäng i tabellen skulle Pens bara ligga en poäng ifrån slutspel.
Relaterat material: [Jakten på Art Ross Trophy en öppen affär]
I andra änden av spektrumet - på flera plan - finns Buffalo Sabres. Laget är näst sist i hela NHL men har förlorat 14 matcher (inklusive förluster efter förlängning och straffar) med uddamålet. Förra året hade Sabres ligans bästa powerplay med 24,1 procents framgångsfaktor. I skrivande stund är samma siffra 17 procent. Hade Sabres haft samma konverteringsprocent i år så hade Sabres gjort ytterligare tio mål i spelformen och högst troligt tagit åtminstone ytterligare fem poäng, förmodligen fler om målen kommit i någon av de 14 uddamålsförlusterna. Med ytterligare fem poäng hade man fortfarande varit sist i Eastern Conference, men bara med två poäng och betydligt bättre förutsättningar.
Colorados renässans - ett kapitel i sig
Fjolårets 82 matcher långa mardröm har bytts mot glada miner och en roligare tillvaro i Denver den här säsongen. Avalanche var sämst överlag (47 poäng), sämst i powerplay (12,6%), näst sämst i numerärt underläge (76,6%) och fick ingen direkt hjälp av sina målvakter - Calvin Pickard (bäst i laget) slutade på 47:e plats gällande räddningsprocent bland målvakter med minst 20 spelade matcher. Semyon Varlamov (89,8%) landade som 52:a på en lista om 54 målvakter. I tabellen för GAA var Pickard (2,98) 49:e målvakt och Varlamov (3,38) sämst. I år är det helt annorlunda:
Avs spel i numerärt underläge har gått från botten till toppen. Man är tredje bäst i ligan med 83,3%. Lagets powerplay (19,9%) återfinns först på 18:e plats och målvaktsduon Jonathan Bernier/Semyon Varlamov har höjt spelet mellan stolparna. När det gäller räddningsprocent ligger Bernier på 15:e plats med 91,8 och Varlamov 27:a med 91,0 och deras GAA på 2,69 respektive 2,89 mål per match räcker till 19:e respektive 29 plats bland de 38 målvakter som redan nu har spelat minst 20 matcher.
"Om och men." och allt det där, men faktum kvarstår: Vissa lag är ute på tunn is så som de spelar idag och de måste tacka enskilda element i laget för att det är som det är. Andra lag saknar det lilla extra från fjolåret, och så finns det lag som Colorado. Man har höjt sig till medelnivå på mycket, vilket visar att fjolåret snarare var ett olycksfall i arbetet än en faktisk katastrof.
