Svensk flick- och damhockey växer lavinartat

På tre år har antalet flick- och damspelare i svensk hockey ökat med 43 procent, från drygt 7 000 till milstolpen 10 000.

– Det är resultatet av ett imponerande jobb ute i distrikten och bland föreningarna; de har i många fall gjort förändringar i sin verksamhet för att få fler flickor att börja spela ishockey, konstaterar Sara Ridderlund, verksamhetsutvecklare och projektledare inom flick- och damsatsningen på Svenska Ishockeyförbundet.

Svensk ishockey jobbar efter ett koncept kallat Strategi 2030.

– Vi ska bli fler, vi måste växa i antalet kvinnliga spelare, säger Sara Ridderlund. Men vi ska bli bäst också, så strategierna handlar om tillväxt, utveckling och prestation.

Under resans gång har förbundet gjort värdefulla erfarenheter. Till exempel att det är skillnad på att starta en allmän hockeyskola, och en hockeyskola enbart riktad mot tjejer.

– En allmän hockeyskola drar kanske fyra tjejer och 26 killar. Det blir en pojknorm över den skolan. Sedan bildas ett ungdomslag där tjejerna är med, men inte på sina villkor. Men startar man en hockeyskola enbart för tjejer… då exploderar det. De tjejerna får ett sammanhang, det bildas flicklag - och där ligger den stora ökningen. Fler och fler klubbar erbjuder nu Tre Kronors Hockeyskola specifikt för tjejer, berättar Sara Ridderlund för NHL.com/sv.

– Till den här säsongen hade vi 100 fler flicklag i Sverige jämfört med förra året. Det är tjejer mellan nio och 16 år. Plus att vi har juniorlag i seriespel och det har vi aldrig haft tidigare. Det gör att vi behåller fler unga spelare. Dessutom finns det en stor utvecklingspotential här, då många ännu inte har startat upp verksamhet specifikt riktad mot tjejer; vi har 320 föreningar och alla har inte flickhockeyskolor. Det gäller att alla föreningar, alla distrikt och alla regioner tar tag i det här nu; rätt aktiviteter i rätt tid.

Just nu pågår en stor serieutredning för damhockeyn om vilka seriestrukturer den ska ha.

– Vi har precis börjat med juniorserier. Vi har 27 juniorlag i spel nu och det är 27 fler än förra året. Men det handlar också om kvinnliga domare, kvinnliga tränare och kvinnliga klubbledare… vi måste ta ett helhetsgrepp, där hockeyn blir en sport för alla, menar Sara Ridderlund. 

Även om många topplag tänker kortsiktigt och vissa till och med har fler spelare i utländska landslag än i det svenska, så tar svensk hockey idag fram spelare som unga tjejer kan se upp till. U16-tjejerna vann nyligen guld i Ungdoms-OS i Sydkorea där spelare som Tilde Wyckman från Oskarshamn höll nollan i finalen mot Japan och utsågs till turneringens bäste målvakt med bara tre insläppta mål på fyra matcher. Med sex poäng vardera toppade Ebba Westerlind från Vänersborg och Tilde Grillfors från Leksand turneringens poängstatistik.

Spelare som är levande exempel i sina vardagsklubbar. När den professionella och NHL-uppbackade damligan PWHL startade med sex lag i USA och Kanada, draftades målvakten Emma Söderberg till Boston och backen Johanna Fällman till New York. Supertalangen Mira Jungåker har gjort sig ett namn under säsongen - nästa år lämnar hon HV71 för att spela för Ohio State University i collegehockeyns toppliga. För att nu nämna några av de kvinnliga spelare som låtit tala om sig under säsongen.

Att svensk hockey växer på damsidan glädjer givetvis Ulf Lundberg, förbundskapten för Damkronorna. Efter några tuffa år är landslaget nu återigen på väg uppåt i hockeyhierarkin. Med start den 3 april spelar Damkronorna VM i Utica, USA.

– Det är ännu en i raden av positiva nyheter kopplade till svensk damishockey och vår flick- och damsatsning. Med fler aktiva spelare kommer vi på sikt kunna utbilda fler riktigt bra spelare och därmed öka vår internationella konkurrenskraft ännu mer, säger Lundberg till swehockey.se.

Sara Ridderlund, 39, spelade själv hockey på elitnivå för 15-talet år sedan. Hon vann mästerskap med dåvarande storlagen M/B Hockey 2003 och Segeltorp  2008. Hon har sett hur attityderna förändrats.

– Det är intressant att se hur normer förändras: hur det var för 15 år sedan och för tio år sedan. Vi har absolut skjutit normerna framåt. Då kunde jag få en kommentar att ”va, spelar du hockey? Du är ju tjej…”. Idag får ingen den kommentaren. Nu jobbar vi med normer som att man måste spela med killar för att bli bra. Den normen gäller fortfarande trots att Sverige till exempel är bland de världsledande länderna i damfotboll, trots att de framgångarna byggts av en satsning på damstrukturer och inte på att spela med killar. Nu bygger vi flick- och damstrukturer inom hockeyn också. Så visst, det är en stor skillnad jämfört med för 15 år sedan.

– Framförallt är det få som ser ”vi och dem” inom hockeyn; det som är bra för tjejer är inte dåligt för killar och sker på deras bekostnad, säger Sara Ridderlund. Tvärtom: där flickhockeyn ökar där ökar också antalet pojkar. Det finns inget motsatsförhållande; fler tjejer gynnar hela föreningen och all hockey.