Swedish

Den fristående kolumnisten Risto Pakarinen bjuder, exklusivt för NHL.com/sv och NHL.com/fi, på en ny serie artiklar där han varje månad belyser hur konkurrensen mellan NHL och den europeiska ishockeyn tagit sporten framåt.

Att lära av varandra utvecklar hockeyn i NHL och Europa.

Språkvetarna vet att trots att vissa ord ser likadana ut så betyder det inte att de är relaterade. De har kanske börjat sin resa från två olika ställen och sedan formats om under åren tills de fått sin nuvarande form. Det är ungefär så ishockeyn också har utvecklats genom tiderna, och nu har vi nått en punkt där sporten börjar se likadan ut på båda sidor av Atlanten – trots att ursprunget och vägen dit har varit olika.

Hockeyfolk på båda sidor av Atlanten har, och har alltid haft, bra koll på vad de andra gör och sedan har man kopierat det som verkar fungera bäst. Listan kan göras lång, allt från användning av hjälmar till isreklam, och från slagsmål till rinkstorlek.

Konkurrensen och att kopiera de bästa knepen av varandra har drivit fram utvecklingen både i Nordamerika och hemma i Europa. Först lite långsamt, men allt snabbare i dagens värld. Två hockeyvärldar som länge levt i sina egna silos har nu vävts ihop, och alla är vinnare.

Den bästa symbolen för kontakterna mellan Europa och Nordamerika är självaste Stanley Cup-bucklan som Frederick Arthur Stanley, Lord Stanley of Preston och den sextonde jarlen av Derby, hittade hos en guldsmed på Regent Street i London när han ville donera ett pris till Kanadas hockeymästare. Och när familjen Stanley återvände hem till England 1893 efter pappas tid som Kanadas generalguvernör, var det Lord Stanleys son som lockade drottning Victorias barnbarn att prova på hockey på Buckingham Palace.

stanley cup

Vilka regler de använde? Ja, de kanske inte behövde några strikta regler alls så länge man inte sköt högt, men hade de velat använda en regelbok så hade det nog varit den som studenterna på Montreals McGill-universitet skrev 1877. Till skillnad från de så kallade Halifax-reglerna som bara gick från mun till mun, hade de här reglerna publicerats i en tidning. 

Även om bandy hade fått fäste i Sverige vid den här tiden, måste det även ha spelats någon sorts ishockey här med. I Finland spelades en sorts hockeymatch redan 1899. 

Nåväl, i Nordamerika skrev man ner reglerna, och i Europa spelades det landskamper mellan Belgien och Frankrike redan 1905 och det internationella ishockeyförbundet grundades 1908. I Kanada spelade man om Stanley Cup och startade proffsligor medan den första internationella turneringen mellan olika landslag spelades i Europa som EM-turnering i Lex Avants i Schweiz 1910. 

NHL grundades 1917, och tre år senare var hockey med i sommar-OS i Antwerpen. 

Kanske lades redan där grunden för européernas fortsatta intresse för just internationella matcher och turneringar som VM och OS. Sverige hade redan deltagit i OS med ett lag som bestod av spelare från bandyklubbarna IK Göta i Stockholm och Uppsalakamraterna i Uppsala, och det var i just Uppsala som den första officiella hockeymatchen ägde rum i Sverige, mellan IFK Uppsala och Berliner SC 1921. Hemmalaget vann matchen med 4–1.

När Sverige tog sin första VM/OS-medalj 1928 var det samma år som New York Rangers vann Stanley Cup. Deras GM och coach hette Lester Patrick, och gjorde allt man kan göra inom hockey. Han spelade själv, var manager och tränare i flera herrlag och ett damlag i västra Kanada med systern Dora som lagkapten. Patrick spelade även en match i Stanley Cup-finalen – som 44-åring (som målvakt).

Lester-Patrick-and-Sons

Dessutom formade Lester och hans bror Frank Patrick spelet genom flera nya idéer och regler. De uppfann blålinjen, började använda tröjnummer och förespråkade assistpoäng, alla saker som vi tar för givet idag. De låg också bakom playoff-systemet som används i alla hockeyserier idag. 

I Europa hade vi använt samma seriesystem som i andra bollsporter, det vill säga en rak serie vars etta kröntes till mästare. I Sverige avgjordes Division I med ett kort slutspel första gången 1974, och sedan Elitserien grundades 1975 har slutspelet varit en del av svensk hockey. 

Antal lag som kvalificerar till slutspelet har varierat från fyra (då det fanns tio lag i serien) till åtta lag 1988 då Elitserien utökades med två lag till 12. Och nu, i SHL – som kanske också har kopierats från nordamerikanska liganamn – är det tio lag som fortsätter att spela efter grundserien då lag 7–10 spelar åttondelsfinal. 

Intressant nog så hörs det nu röster i Nordamerika om behovet att lägga till en runda före första rundan. 

Bli inte förvånad om det blir så. Det verkar funka i Europa och det vore ett naturligt steg för NHL att följa efter.

Relaterat Material