Svensk hockey diskuterar framtiden efter corona

Svensk hockey förbereder sig för tiden efter pandemin. Nästa fredag samlas representanter för svensk hockey för att diskutera de olika problemställningarna: hur kan vi få tillbaka alla de barn, ungdomar och juniorer som lagt av under coronauppehållet, hur ska publikfrågan lösas och hur ska svensk hockey kunna kickstarta när folkhälsomyndigheten och regeringen ger grönt ljus?

I det här avsnittet av vår lördagsserie International Ice här på NHL.com/sv, tittar vi närmare på hur den svenska hockeyn förbereder sig för livet efter coronapandemin.
Den 16 april samlas hockeyn till ordförandekonferens med ligorna (SHL, damligan SDHL, Hockeyallsvenskan och Hockeyettan) samt distrikten och elitklubbarna.
- Vi kommer att möta stora utmaningar och ställas inför många frågor som kräver svar av ett enat Hockeysverige. Vi har tidigare visat en stor förmåga att hitta lösningar och göra saker tillsammans. Nu är det viktigare än någonsin att vi fortsätter att göra det, säger Svenska Ishockeyförbundets ordförande Anders Larsson till NHL.com/sv. Det är viktigt att vi inte med tunnelseende tror stenhårt på en återgång till det gamla, utan att vi vågar tänka nytt.

Förbundsledningen har konkretiserat planerna för omstarten i tre puckar, tre områden att samlas kring och arbeta med. De är Återstartspucken, om hur Hockeysverige ska få igång den breda hockeyn med ungdomar och juniorer och att kunna ta in mer publik. Och att få igång klubbar som haft det svårt under pandemin. Inte bara elitklubbarna har ju tappat intäkter, också småklubbarna har gjort det. Och hotet mot deras existens är stort.
- Jag får oroande signaler från flera håll att många kommuner diskuterar att höja hyrorna i ishallarna eftersom de inte fått in lika mycket i intäkter som tidigare. Det är mycket oroväckande. Det borde ju vara tvärtom; våra klubbar behöver allt stöd de kan få för att komma igång igen, säger Anders Larsson.
Nystartspucken är förberedelser på nationell, regional och klubbnivå för att enkelt kunna kickstarta verksamheten den dag det blir möjligt att göra det.
Den tredje pucken kallas Ny spelplan, för tillståndet i hockeyn efter pandemin.
- Vi kanske inte kommer tillbaks till det gamla normala, vi måste kanske bygga det nya normala, säger Anders Larsson. Det handlar om att dra lärdomar av det som hänt, det handlar om tävlingsregler och tävlingsformer.
Sverige är en av världens viktigaste hockeynationer; att 100-talet svenska spelare finns i NHL-klubbarna är inte minst ett bevis på det. De svenska hockeyframgångarna är också en produkt av den systematiskt planlagda satsningen på spelare i unga åldrar, på hockeyskolor och ungdoms- och juniorläger, som lades fram i den Juniortemautredning som kom i början av 2000-talet, och som byggt hockeyn i Sverige till vad den är idag, nationellt och internationellt.
Läs också: [Spel i Sverige inte aktuellt för Daniel Brodin]
Men coronapandemin har inte tagit någon hänsyn till internationell ryktbarhet eller sportslig nytta. Hockeyn blöder precis som hela Idrottssverige.
Enligt siffror från Riksidrottsförbundet (RF) tappade den svenska idrotten åtta procent av verksamheten under våren 2020. Ett tapp som växte till 14 procent av aktiviteterna under hösten.
- Det är mycket oroande för framtidens unga men också för idrottsrörelsen i stort. Vi är fortfarande mitt inne i pandemin och jag ser hur idrottsföreningar och ledare med imponerande tålamod försöker göra rätt, hålla igång så mycket som går och samtidigt behålla så många av sina aktiva som möjligt. Men det är en oerhört tuff uppgift, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet, i ett uttalande.
Enligt RF tappade hockeyn 8,8 procent av aktiviteterna. Anders Larsson menar att den siffran sannolikt är högre.
- Vi hade ju normal verksamhet i januari, februari och mars, så det sänker vår siffra, säger Larsson.
Idrottsrörelsen som helhet redovisar stora tapp inom alla åldersgrupper som ligger till grund för klubbarnas ansökningar av det lokala aktivitetsstödet (LOK). Åldersgruppen 7-16 år har tappat cirka nio procent av antalet deltagartillfällen och 17-20 år har tappat 15 procent. I ålderspannet 21-25 år räknas tappet till runt 21 procent.

De fyra "stora" serierna i svensk hockey har kunnat fortsätta att spela under pandemin, dock utan publik. Men för barn, ungdomar och juniorer har säsongerna satts på paus.
- Vi måste vara förberedda på att kickstarta verksamheten på nationell, regional och klubbnivå, den dag det blir möjligt att göra det. Vi måste få tillbaka alla de juniorer och ungdomar vi tappat, och alla de som gått i Tre Kronors hockeyskola som slutat på grund av coronan, säger Anders Larsson.
Publikfrågan kommer att bli en annan akut utmaning för hockeyn: klubbarna har blött ekonomiskt under pandemin, men att bara ställa tillbaka publiken på läktaren och tro att allt ska bli som förr är kanske ingen optimal lösning.
- Vi måste fråga oss hur vår ståplatskultur kommer att se ut framöver? Kommer vi att kunna ha människor tätt packade på läktaren som hejar så att saliven stänker? Eller blir det som i NHL där alla sitter ner? Jag vet inte, säger Anders Larsson. Men jag vet att vi måste ställa frågorna.
Inom ramen för den "puck" som handlar om den nya spelplanen, kommer nya organisationsformer att diskuteras:
- Vi måste förbereda oss på nya utmaningar och ifrågasätta gamla sanningar, säger Anders Larsson. Barn- och ungdomshockeyn är ett område där vi kanske måste tänka nytt. För kanske är det så att människor inte längre är lika benägna att resa och att det istället blir spel mer lokalt. Och är det till exempel rimligt att tävla över hela Sverige på juniornivå? Och hur många överåriga spelare ska vi kunna ha i juniorlagen?
Svenska ishockeyförbundet är berett att kickstarta verksamheten när det får grönt ljus att göra det. Men förbundsledningen, liksom hockeymänniskorna ute i landet, är samtidigt medvetna om att även nästa säsong kan komma att påverkas av pandemin:
- Nästa säsong blir ingen normal säsong, det ska vi nog ha klart för oss, säger Anders Larsson. Men jag hoppas att vi kan träna och spela hockey på alla nivåer samtidigt som vi är realister och inser att vi kommer att ställas inför många utmaningar.