Skip to main content

NHL-spelarna ställer upp för spontanhockeyn

av Janne Bengtsson / NHL.com

Under säsongen 2015-16 kommer NHL.com/sv att lyfta blicken lite över isen och gå in på livet på några av ligans bästa spelare. Varannan vecka bryter vi isen med veteraner och nykomlingar, stjärnor och rollspelare och får veta mer om alla de spelare som jobbar med klubba och puck, kväll efter kväll. Och du får det inte från oss, du får det direkt från dem.


Om inte barnen kan komma till hockeyisen, så får väl hockeyisen komma till barnen.

Det är ledorden för Generation Hockey, där flera svenska före detta och nuvarande NHL-spelare och -stjärnor har gått samman för att försöka öka intresset för spontanhockey i Stockholm.

Tony Wiréhn är projektledare för Generation Hockey Stockholm.

- Vi har ett konkret samarbete med Stockholms kommun som vi hoppas ska ge en eller två spontanhockey-platser redan till nästa säsong. Vi håller på att ordna finansieringen, dels med externa finansiärer men också med lånade pengar från NHL-profilerna, säger Tony Wiréhn till NHL.com.

- Meningen är att vi ska kunna erbjuda barn och ungdomar att få spela hockey enkelt och smidigt.

Den grundläggande idéen bakom Generation Hockey för männen bakom projektet är att tillsammans med Stockholms kommun kunna locka nytt folk till ishockeysporten.

Bakom Generation Hockey Stockholm står flera kända före detta eller nuvarande NHL-spelare, alla bosatta i Stockholm.

Bland de före detta spelarna finns Peter Forsberg, Mattias Norström, Börje Salming, Marcus Ragnarsson, Douglas Murray, Kent Nilsson, Robert Nilsson samt kvartetten på bilden här intill, Anders Hedberg som också är initiativtagare till hela projektet, Ulf Nilsson ("Lill-Pröjsarn), Johan Garpenlöv och Mats Sundin.

De nu aktiva spelare som backar satsningen är Johnny Oduya från Dallas Stars, Arizona Coyotes storväxte back Nicklas Grossman, Colorado Avalanche's lagkapten Gabriel Landeskog, Pittsburgh Penguins anfallare Patric Hörnqvist och Carl Hagelin samt Detroit Red Wings back Nicklas Kronwall, samtliga fostrade i olika stockholmsklubbar.

- Det här är namn som på olika sätt kan hjälpa till att få fram de här isarna. De kan vara med på olika event, kanske golftävlingar som drar in pengar till projektet. Det finns tusen saker att göra runt detta, och vi vet att de här killarna brinner i hjärtat för det här, säger Tony Wiréhn.

De inblandade i projektet har också gått in med 100.000 kronor vardera som lån för att starta upp verksamheten, som enligt vad det heter i projektets programförklaring "ska ta isen till barnen och ungdomarna, och inte som annars, barnen till isen. Då kan fler hitta sin kärlek till ishockeyn".

Nu 65-årige Anders Hedberg växte upp i lilla Husum utanför Örnsköldsvik och debuterade som ishockeyspelare i Svedjeholmens IF. Han gick vidare till Modo, Djurgården, Winnipeg Jets i WHA-ligan och sedan till sju säsonger som poängmaskin i New York Rangers 1978-1985.

- Alla i vår generation hade en sak gemensamt när de började spela: en liten isplätt där de växte upp. Det ska inte behöva vara nödvändigt att ha en stor arena för att kunna börja spela ishockey, menar Anders Hedberg.

- Jag har fått så otroligt mycket genom ishockeyn. När jag pratar med gamla hockeykompisar har vi ofta talat om hur vi skulle kunna ge tillbaka till hockeyn, och då har vi tänkt att fler skulle få testa på att åka skridskor där de bor, säger Hedberg.

En av de gamla kompisarna är Ulf Nilsson, kanske mer känd under smeknamnet "Lill-Pröjsarn", hockeyfostrad i Nynäshamn som kom via AIK till WHA-ligan och Winnipeg Jets 1974. Nilsson och Hedberg var ett fruktat anfallspar i New York Rangers i slutet av 70- och början av 80-talet. Också "Lill-Pröjsarn" sitter i ledningen för projektet.

Tanken med Generation Hockey är att fler ska kunna åka skridskor, utan krav på organiserad ishockeyträning.

Torontolegendaren och numera Hall of Fame-medlemmen Mats Sundin är en av eldsjälarna. Mats Sundin började åka skridsko och spela ishockey på uppspolade isar hemma i Sollentuna, och gick från den lokala klubben till SM-guld i Djurgården och vidare till 18 säsonger i Quebec Nordiques, Toronto Maple Leafs och Vancouver Canucks och till VM- och OS-guld. Sundin trycker på vikten av spontanhockey.

- Vi åkte skridsko spontant på uppspolade isar och jag tycker att fler ska få prova på det. Går några sedan vidare till ishockeyn är det bara en bonus, säger Sundin. Det är inte självklart längre att ishockeyn finns kvar om man inte ser till att barn och ungdomar och nyanlända får chans att prova på sporten.

Stockholms Ishockeyförbund har redan sedan länge slagit larm om bristen på hockeyisar i Stockholmsregionen, men också om bristen på nyrekrytering. Hockeyn är en dyr sport, och det, och det faktum att hockeyn i världsmåttstock är en relativt liten sport, exkluderar direkt stora barngrupper, till exempel invandrargrupperna. Projekt som gått ut på att få invandrare mer intresserade av ishockeyn har startats i invandrartäta områden, med gott resultat. I Husby utanför Stockholm bedriver Djurgårdens hockey projektet "Hockey för alla". Malmö jobbar i Rosengård och på andra håll gör andra stora klubbar insatser för att bredda rekryteringen till och intresset för sporten.

Meningen med Generation Hockey-projektet är inte att bygga nya ishallar eller flashiga arenor, utan att på enkla sätt öka möjligheterna att bedriva spontanhockey. Ett mål är att öka antalet isytor i Stockholm med tre konstfrusna banor per år.

- Det kan handla om att lägga ut en plastduk och spola upp en is på den. Vi pratar inte om några fullstora hockeyisar, utan mindre isar som kan läggas nästan var som helst. Kanske 20 gånger 10 meter, det ska vara enkelt, menar Tony Wiréhn.

Se mer