Den då 28-årige gotlänningen hade öst in mål i mars, den sista månaden innan slutspelet tog vid i början av april. Den 3 mars gjorde han fyra mål när Flames besegrade Philadelphia Flyers med 6-3. Den 12 mars tre mål när Buffalo Sabres fick stryk med 10-4. Och den 15 mars tre till när Hartford Whalers lades ner med 8-6.
Det 50:e målet för säsongen kom den 3 april 1988. Hemma i Olympic Saddledome vann Calgary Flames över Minnesota North Stars med 4-1 och Loob fick göra sitt historiska 50:e mål, en bedrift ingen annan svensk NHL-spelare lyckats med varken före eller efter.
När målet kom var det bara tre minuter och fem sekunder kvar av hela grundserien och Loob spelades fram av Gary Suter och Al MacInnis.
- Så det var på håret att jag hann göra det där målet. Jag har faktiskt pucken kvar. Vi har flyttat och nu har jag mer plats, så den ligger framme. Det är ett fint minne, säger Loob.
- Tränaren (Terry Crisp) spelade mig lite extra där i den sista matchen för det var ju en kul grej för Calgary också, att ha en spelare som gjorde 50 mål, berättar Håkan Loob.
- 50 mål var ju en fantastisk gräns, och det gav också lite bonus och på den tiden tjänade man ju inte så där enormt mycket pengar som man gör idag, så varje krona var välkommen.
Håkan Loob spelade nästan hela säsongen i en kedja med Joe Nieuwendyk och Gary Roberts och tackar lagkamraterna för målfesten:
- När man får spela ihop en hel säsong och lär känna varandra så, då blir det kemi och allt fungerar. Jag spelade väldigt mycket power play med Nieuwendyk.
Det var till säsongen 1983-84 som Håkan Loob växlade den framgångsrika karriären i Färjestad mot den i Calgary Flames. Inte ens i sin vildaste fantasi trodde Loob själv att det skulle gå så bra som det faktiskt gjorde: han gjorde 55 poäng (30/25) på 77 matcher under rookiesäsongen i NHL.
- Jag trodde inte att det skulle fungera så bra som det gjorde. Det var ju inte precis min typ av spelare där, det var nstan bara Mats Näslund som var liten i storleken. Oddsen att man skulle lyckas så bra var väl inte så där jättehöga, säger Loob, 176 cm och 80 kilo.
- Det var en helt annan hockey då än idag. Det var stora bjässar på isen och spelet var mycket råare; man fick hålla i och slå och banka på ett annat sätt än idag. Men jag fick en bra start, kom in i laget direkt och fick börja göra mål på en gång. Det var bra för mig och jag fick förtroende av tränarna. Hade jag spelat 10-15 matcher utan att göra ett enda mål, då hade det kanske sett annorlunda ut.
55 poäng säsongen 1983-84 följdes av 72 poäng (37/35) året efter och så småningom 106 poäng (50/56) 1987-88, som också kröntes med Stanley Cup efter finalsegern över Montreal Canadiens. Loob avslutade NHL-karriären med 85 poäng (27/58) säsongen 1988-89.
