Maria Rooth menar att kritiken mot den utländska invasionen, att importerna tar platsen från unga svenska tjejer, är felriktad och överdriven.
- Det är i grunden upp till varje spelare vad hon vill göra. Det är mjäkigt att tänka att "jag får ändå inte plats, så då satsar jag inte". Istället ska man ta rygg på de bästa importerna och lära av dem… det är i vardagen, på träningarna som du blir bättre. De unga svenska spelarna måste följa de bästa utländska spelarna, och vilja utmana dem. De utländska spelarna ska inte vara givna.
- Och de unga spelarna måste få chansen istället för importer i tredje- och fjärde kedjan… där ska det fyllas upp med hungriga unga svenska spelare. Men som det ser ut nu så har vi inte tillräckligt många så bra spelare för att hålla kvaliteten på SDHL, menar Maria Rooth.
Sedan Göteborg dragit sig ur SDHL, genomfördes den gångna säsongen med nio lag. Enligt eliteprospects.com med sammanlagt 213 spelare - därav 99 importer. Det är drygt 44 procent. 25 kanadensiskor och 17 finländskor toppade den utländska kontingenten. Stockholmslaget SDE mönstrade 64 procent importer, Linköping 61 procent. Mest svenskt var Djurgården med bara 33 procent, åtta av 24, utländska spelare. I Modo var sju av de tio importerna kanadensiskor. I Luleå kom sex av nio importer från Finland.
Importerna lämnade avtryck. I målligan efter grundserien var de sju första importer; Luleås Petra Nieminen, Brynäs österrikiska Anna Meixner, Modos kanadensiska ess, den flerfaldiga OS- och VM-vinnaren Jennifer Wakefield, Luleås Viivi Vainikka och Noora Tulus, Brynäs schweiziska Lara Stalder och Linköpings kanadensiska Nara Elia. I poängligan var åtta av tio toppnamn utländska; de svenska inslagen var Brynäs Maja Nylén Persson (5:e plats) och Luleås Emma Nordin (9:a). Av Luleås 140 grundseriemål gjordes 91 av finländska spelare. Av SDE:s 74 mål gjordes 62 av importer.