Barndom till odödlighet - ingen slår Gretzky

När pucken släpptes den 1 january 2017 för utomhusmatchen Scotiabank NHL Centennial Classic, så inledde också National Hockey League sitt 100-årsjubileum. Från 1917 har NHL en historia lika rik och spännande som de ikoniska spelare som format och bevarat den.
Varje lördag under jubileumsåret kommer NHL.com/sv att bjuda er på berättelser som ur olika vinklar täcker ligans 100-åriga historia.
I den här delen av serien presenterar vi några nyckelpersoner i ligans historia. Från grundarna, de första spelarna och framåt låter vi läsarna bekanta sig med dem som lämnat avtryck i vår fina sport. Idag: Wayne Gretzky.

De som planerade NHL:s 100-årsjubileum behövde inte tänka särskilt länge när de skulle hitta en ambassadör för jubileumsåret. En som kunde vara NHL-hockeyns ansikte utåt i alla de aktiviteter som hör till 100-årsfesten.
De valde Wayne Gretzky.
En ishockeyns Muhammad Ali, utan tvekan den störste i världen i sin sport men också en talför, sympatisk och värdig representant för sporten.
Wayne Gretzky, nyligen fyllda 56 år, från Brantford några mil utanför Toronto, Ontario i Kanada har aldrig vikt en tum från sin kärlek till hockeyn.
När denne reporter träffade Gretzky under World Cup i Toronto förklarade han varför:
- Hockeyn har varit och är hela mitt liv. Allt jag gjort har handlat om hockey och allt jag har kan jag tacka hockeyn och NHL för.

Allt började på den lilla isplätt som Waynes pappa Walter spolade upp på bakgården till familjens lilla hus på 42 Varadi Avenue i Brantford. Wayne var ett av fem barn till telearbetaren Walter och Phyllis Gretzky och Walter lärde Wayne hockeyn från grunden.
Wayne har ofta uttryckt sin kärlek och respekt för Walter, mannen som lärde honom allt. I memoarboken "Gretzky", skriven tillsammans med Rick Reilly 1990, avslutar Wayne Gretzky så här:
"Tack, pappa. Du lärde mig att spela hockey, javisst, med det var bara hälften av allt. Du lärde mig att vara rättvis, att göra de rätta sakerna, att respektera folk och det bästa av allt, att vara en människa. Inget var särskilt svårt att lära sig. Allt jag behövde göra var bara att se på."
Wayne stod på skridskor vid tre års ålder. Hans första två klubbor köpte pappa Walter för 1.99 på ett lokalt varuhus. Sex år gammal började Wayne spela i ett lag - med tio-åringar. Tränaren Dick Martin mindes väl den lille knatten med en alldeles för stor tröja, instoppad i byxorna på höger sida.
- Vi kunde ha hur bra spelare som helst, men allt förbleknade när Wayne kom.
Karriären tog fart, alltid med och mot äldre grabbar. Målen blev fler och fler, men Wayne Gretzkys bästa minne från barndomsåren är inte ett mål utan en utrustningsdetalj.
- Jag minns när jag fick min första suspensoar. Det var ett stort ögonblick, skriver Gretzky i sina memoarer.
Säsongen 1971-72, vid tio års ålder, gjorde Wayne 378 mål och 139 assister, totalt 517 poäng, på 85 matcher för Brantford Nadrofsky Steelers i en lokal liga. Det var, menar Gretzky själv, egentligen slutet på barndomen.
- Det väckte nationell uppmärksamhet. När jag var tio år hade jag gjort fler intervjuer än många NHL-spelare.
Det var också då han fick smeknamnet "The Great Gretzky" av lokale sportreportern John Herbert. Ett smeknamn den lite blyge (faktiskt!) Gretzky aldrig riktigt gillat.
- Hockeyn var inte bara rolig längre. Med uppmärksamheten kom avundsjuka och dåliga saker. Och krav. Ibland när vi spelade bortamatcher så hade hemmalaget satt upp affischer på sta´n med "Se Wayne Gretzky, den 10-åriga målkungen, spela här på lördag".
Tränaren tyckte uppenbarligen att den då tio-årige Wayne gjorde för många mål, så han ville göra om den offensivt lagde lille killen till back. Något Wayne var helt övertygad om skulle förstöra hans liv.
Det gjorde det inte.
Gretzky fann sig lika väl tillrätta som back, han spelade nästan hela matcherna och målen fortsatte att ramla in. Som 16-åring gjorde Wayne Gretzky sitt första år som "vuxen spelare" och då som anfallare: han spelade i Sault Ste. Marie Greyhounds och gjorde 182 poäng, därav 70 mål på 65 matcher.
Sedan gick det fort.
Första säsongen i Edmonton Oilers, som då spelade i WHA-ligan, slutade med 104 poäng (43/61) på 79 matcher 1978-79, och NHL-karriären med Oilers säsongen efter inleddes med 137 poäng (51/86) på 79 matcher.
Resten är, som man brukar säga, historia.
Gretzky vann Stanley Cup fyra gånger med Edmonton Oilers och hela Kanada, inklusive Gretzky själv, grät när Oilers ägare Peter Pocklington 1988 sålde bort honom till Los Angeles Kings. Frågan var till och med uppe i det kanadensiska parlamentet och regeringen uppmanades stoppa affären.
Så blev det inte. Gretzky lyfte hockeyn i Kalifornien innan han 1996 tradades till St. Louis Blues. Det blev bara ett halvår där innan Gretzky återförenades med gamle Oilers-kamraten Mark Messier i New York Rangers. "The Great One" spelade ut sin karriär i Rangers - den 18 april 1999 avslutade han sin karriär med förlusten, 1-2 efter övertid, mot Pittsburgh Penguins.

Gretzky beskrev den dagen så här:
- Det var min största hockeydag. Jag gjorde allt det som jag lärde mig älska när jag var grabb: åkte till träningen med mamma och pappa och åkte till matchen med dem. Jag letade på läktaren innan jag såg att de var där med alla mina vänner, alla samlades för min sista match i New York.
Efter karriären fortsatte Gretzky som general manager för Kanadas landslag och än idag skrattar han stort när han får chansen att återuppleva barndomens hockeyminnen - som utematchen med St. Louis nyligen.
Gretzky håller än idag massor av rekord i NHL-hockeyn och de största kommer att leva in i evigheten: Wayne Gretzkys 2.857 poäng (894/1963) på 1.487 matcher kommer aldrig att slås, varken totalpoängen, målrekordet eller assistpoängen.
I sanning den störste. Och den bästa ambassadör NHL kunde ha valt för att fira 100 år med den sport Wayne Gretzky älskar så högt.