Inför 2020-21: North Division

NHL:s grundserie 2020-21 inleds den 13:e januari. Innan pucken släpps bjuder NHL.com/sv på en genomgång av de fyra nya, omarbetade divisionerna under denna speciella säsong.
Nedan följer en genomgång av: North Division.

Säsongen 1923-24 var senaste gången det hände. Nu är det dags igen. För 2020-21 kommer NHL återigen kunna bjuda på en division bestående uteslutande av lag från Kanada.
Den av coronapandemin stängda gränsen mellan USA och Kanada har gjort att ligan valt att placera samtliga kanadensiska lag i en division. Därmed elimineras gränspasserings-problematiken, då hela ligan kommer att spela grundserien inom respektive division. Årets grundserie består av 56 matcher, vilket gör att lagen i North Division kommer att mötas nio eller tio gånger. Även de två första rundorna av Stanley Cup-slutspelet kommer att spelas inom dessa divisionsramar, vilket innebär att vi kommer att få se ett kanadensiskt lag i åtminstone semifinal framåt sommaren - något som bara har skett vid fyra tillfällen sedan 2010.
Nedan följer en genomgång av samtliga lag som utgör North Division kommande säsong:
Calgary Flames
Flames har under sommaren omgärdats av trejdrykten kring superstjärnan Johnny Gaudreau men forwarden är kvar i Alberta. Efter 58 poäng på 70 matcher (motsvarande 67 poäng på 82 matcher under en normallång säsong) ligger förhoppningen att Gaudreau ska studsa tillbaka till den nivå han var på under säsongerna före det; 2017-18 stod han för 84 poäng på 80 matcher och under 2018-19 blev det hela 99 pinnar på 82.
Offensiv eldkraft saknas inte i Flames, som förutom Gaudreau besitter bulldozern Matthew Tkachuck (poängbäst i laget med 61 pinnar förra säsongen), svenske Elias Lindholm som under sina två år i Flames två gånger satt nytt personbästa gällande mål i grundserien (27 respektive 29 baljor) och den aningen bortglömde Sean Monahan som, likt Gaudreau, förde en för honom poängmässigt tyst tillvaro förra säsongen. Trots det gjorde centern 22 mål och 25 assist.\

Majoriteten av spelaromsättningen har skett utanför forwardspositionen, där backarna Erik Gustafsson och T.J. Brodie samt målvakten Cam Talbot försvunnit. Flames, som slutade trea i Pacific Division med 78 poäng, har istället plockat in Nikita Nesterov. Från lokalkonkurrenten Vancouver Canucks har man dessutom hämtat Chris Tanev och svenske burväktaren Jacob Markström.
Vancouver Canucks
Canucks blev efter Markströms flytt en del av den målvaktscirkus som pågick i västra Kanada och andra delar av NHL. Istället för Markström återfinns nu Braden Holtby mellan lagets stolpar, och han kommer att dela sysslan med 25-årige Thatcher Demko som stod för en bejublad insats under sina matcher i slutspelsbubblan i höstas. Till försvaret hittade general manager Jim Benning Nate Schmidt som hämtades in i en trejd från Vegas Golden Knights i en affär där ett tredjeval i draften 2022 gick åt andra hållet.
Schmidt, 29, blir en del av det äldre gardet i en trupp där sju forwards och två backar är 25 år eller yngre. Och det är ungtupparnas uppväxling som blir nyckeln för Canucks. Quinn Hughes (21), Elias Pettersson (22) och Brock Boeser (23) är treenigheten som dels är ryggraden i framtidens Canucks, och dels är den trippla dynamon som får det mesta att hända.

Vancouver blev för övrigt enda kanadensiska lag att nå andrarundan under förra säsongens slutspel. Uppbackade av spelare som J.T. Miller, Schmidt, Bo Horvat och Sven Baertschi finns det ingen anledning att tro att laget inte siktar åt samma håll igen.
Toronto Maple Leafs
Till den andra rundan, och troligen längre, siktar de blåklädda från Ontario. Framgångssuktande Leafs har inte nått slutspelets andra runda sedan 2004 och föll senast i kvalificeringsrundan mot Columbus Blue Jackets. Det spelskickliga Leafs har stärkt upp med tyngre pjäser i form av veteranforwarden Wayne Simmonds och backen Zach Bogosian samt rutinerade Joe Thornton som, likt Toronto, trånar efter Lord Stanleys pokal.
Läs också: [31 lag på 31 dagar: Toronto Maple Leafs ]
Med en lönesituation där fyra forwards tar upp ungefär 40 miljoner dollar har det tvingat lagledningen till innovativa lösningar. Men ibland är dock det enkla kanske det bästa: att släppa fram yngre förmågor. En spelare att hålla ett extra öga på den här säsongen blir hyperintressante forwarden Nick Robertson, som Leafs höll kvar i Toronto istället för att skicka på JVM. Robertson ser ut att ta klivet direkt från OHL till NHL och kan han bara översätta lite av sin produktion till världens bästa liga kan Leafs ha en guldklimp i händerna. På 162 OHL-matcher gjorde Robertson nämligen 174 poäng, 97 av vilka var mål.
I mål återfinns även denna säsong Frederik Andersen. Dansken gör sin sista säsong på ett avtal värt fem miljoner dollar om året.
Leafs stora problem har länge varit att man inte riktigt har hittat en radarpartner i försvaret till den exceptionella Morgan Reilly. Nu kan man mycket väl ha gjort det i värvningen av T.J. Brodie, som hämtats in från ovan nämnda Calgary Flames. En back som klubben testade bredvid Reilly under förra säsongen var Tyson Barrie. Det försöket varade bara i en säsong och Barrie har nu flyttat vidare, nämligen till västra Kanada och Edmonton Oilers.
Edmonton Oilers
I Oilers kan Barrie få en prominent roll då svenske Oscar Klefbom inte kommer att komma till spel alls under säsongen på grund av skador som tvingar honom till operation och fjolårets deadlinevärvning Mike Green lagt skridskorna på hyllan. Oilers, som slutade tvåa i Pacific Division bakom Vegas förra säsongen, har behållit den stora stommen i laget och har bara kryddat detta med i sammanhanget billigare, men inte helt ointressanta värvningar i backen Slater Koekkoekk och forwarden Dominik Kahun.
Läs också: [En överraskning och en återkomst på Oilers önskelista ]
Borta från Oilers är även Andreas Athanasiou men Oilers offensiv kryddas av återvändande Jesse Puljujärvi. Den Sverigefödde högerskjutande finländaren spenderade fjolåret i Kärpät, där han stod för 53 poäng (24+29) på 56 matcher och han kan bli en joker i Oilers offensiv, där han förmodas ta plats vid Connor McDavids eller Leon Draisaitls vinge.
- Jag är starkare och snabbare än vad jag var för några år sedan. Jag har vuxit som person och som spelare. Jag kan spela numerärt underläge, powerplay. Jag är en bra spelare och jag vill vara där. Jag är glad över att visa hur bra jag är och jag ska jobba hårt oavsett var jag spelar. Jag ska visa vem jag kan vara, sa Puljujärvi på ett Zoomsamtal när det stod klart att han återvänder till Oilers.
Winnipeg Jets
Joker är måhända att ta i när det gäller beskrivningen av nästa högerfattade finske skytt, men förväntningarna, eller kanske snarare förhoppningarna, från lagledningens sida är höga på Winnipeg Jets Patrik Laine. Laine stod visserligen för 28 mål på 68 matcher och har 138 fullträffar på 308 matcher. General manager Kevin Cheveldayoff hade sin syn på saken tidigare under hösten:
- Med tanke på den spelargrupp och den professionella nivå vi har här utgår jag ifrån att han kommer att ha ett av sina bästa år i karriären. Och den nivå av mognad spelare samlar på sig under åren i ligan tror jag hjälper oss framåt, sa Cheveldayoff i en intervju med NHL.com i onsdags.

Laine omgärdades av trejdrykten under säsongsuppehållet men är kvar i truppen; en trupp som dessutom har förstärkts av centern Paul Stastny, som återvände till klubben i en trejd från Vegas Golden Knights. Det i sig ger Jets eldkraft framåt:
- Med några av de värvningar vi har gjort tycker vi att vi har en av de bästa toppsexorna i ligan, om inte den bästa, sa Cheveldayoff.
Jets spektakulära offensiv blir intressant att följa.
Montreal Canadiens
"Spektakulär" är också ett ord som kan beskriva den trejd som Montreal Canadiens startade sin off-season med när man skickade Max Domi till Columbus Blue Jackets i utbyte mot Josh Anderson, som man direkt gav ett nytt sjuårskontrakt. Domi och Canadiens hade en minst sagt frostig relation i slutet och Josh Andersons fysiska spelstil är något general manager Marc Bergevin suktat efter under några år. Anderson spelade bara 24 grundseriematcher förra säsongen och deltog inte alls i slutspelet på grund av en axelskada, men smällde bokstavligen talat till med 68 tacklingar, vilket placerade honom på åttonde plats i Blue Jackets tacklingsliga för grundserien, i Montreal hade det räckt till tolfte plats. Men de 214 tacklingar Anderson satte under 2018-19 hade varit överlägset bäst, och det är den aspekten Bergevin hoppas på att få se mer av. Under 2018-19 noterades samme Anderson också för 47 poäng, varav 27 mål. Kan han vara hel blir det en intressant ny aspekt i Canadiens arsenal. På forwardssidan har även Tyler Toffoli anslutit från Vancouver.
Läs också: [NHL-lagen i Kanada behåller sin hemmaplansfördel ]
Canadiens klev in i höstens slutspel med ett par frågetecken: Kunde Nick Suzuki och Jesperi Kotkaniemi axla större ansvar? Kunde Carey Price vara Carey Price? Och kunde man störa de stora? Svaren på alla dessa frågor var ja. Med det i ryggen, och ett fysiskt kraftpaket i Josh Anderson i truppen kliver Montreal Canadiens in i 2021.
Ottawa Senators
2021 betyder tro på framtiden. Tro på det nya. Ottawa Senators är ett lag som andas framtidstro.
23-årige backen Thomas Chabot går från klarhet till klarhet och är skriven på ett långtidskontrakt. Att hantera årets förstespade har klubben hämtat in 26-årige dubble Stanley Cup-mästaren Matt Murray och framåt väntas 18-årige tredjevalet från 2020 års draft, Tim Stützle ta plats. Lägg därtill att ångloket Brady Tkachuk bara är 21 år gammal.
Läs också: [Tre viktiga frågor för Senators ]
Visst, laget slutade näst sist i Atlantic Division förra året med sina 68 inspelade poäng. Men det fanns stunder och sekvener i matcher samt sträckor av matcher där Ottawa Senators visade att de har något på gång för framtiden. Och visst, Anthony Duclair (23 mål) och Jean Gabriel Pageau (24 mål) är inte kvar. Men där kan nyförvärven Derek Stepan och Evgenii Dadonov fylla vissa luckor. Där kan Tim Stützle bli en joker.