Skip to main content

Otippade kort högst upp bland ligans backar

Backarnas poängliga ser inte ut som vanligt - fredagspanelen spekulerar i varför

av NHL.com/sv @NHLsv

Välkommen till Fredagspanelen. En artikelserie där NHL/sv's skribenter en gång i veckan bjuder på sina tankar och diskuterar några av de hetaste eller mest aktuella frågeställningarna från världens bästa hockeyliga, NHL. Den här veckan … om en otippad toppstrid i backarnas poängliga.

Efter en snabbtitt i backarnas poängliga är det tämligen enkelt att konstatera att allt inte ser ut som det brukar. Erik Karlsson ligger inte i topp. Brent Burns har bara gjort fyra mål. Varför ligger Victor Hedman inte topp-tio? Och hur har egentligen Thomas Chabot kunnat bli så bra som han blivit över bara en sommar?

Den spaningen har blivit ett fall att kika lite närmare på. Vi satte ihop en panel med Hampus Duvefelt, Janne Bengtsson samt Sebastian Norén och lät dem diskutera hur de ser på backarnas poängliga. Vem är den stora överraskningen, kommer det se ut så här hela säsongen, eller har någon av veteranerna några ess kvar i rockärmen?

 

[Rösta fram dina kaptener till 2019 NHL All-Stars]

 

Hampus Duvefelt - Korrespondent NHL.com/sv
Är man som jag, en inbiten fanatiker när det kommer till ämnet poängstarka backar, har det blivit en i det närmaste daglig rutin att genomföra en granskning av backarnas poängliga. Vem levererar bäst? Finns det någon uppstickare? Vem är på väg ner?

Nåväl. Vissa löser korsord, andra granskar statistik.

De senaste åren har en lista på "vanliga misstänkta" utkristalliserat sig sett till toppen av backarnas poängliga. En lista som inkluderar spelare som Brent Burns, Drew Doughty och P.K. Subban, men även svenskar som Victor Hedman, Erik Karlsson och John Klingberg. Förra säsongen representerade något av ett trendbrott. För första gången sedan P.K. Subban tog hem backarnas poängliga under den lockout-avkortade säsongen 2013-14 hamnade en annan spelare än Erik Karlsson eller Brent Burns i topp; nämligen Washington Capitals tvåvägsklippa John Carlson. Carlson vann sedan av bara farten backarnas poängliga även i slutspelet. Capitals-bjässen har fortsatt sin fina form och har redan skrapat ihop 29 poäng på 26 matcher under årets säsongsinledning - en notering som ger honom en tredjeplats i poängligan.

Framför honom hittar vi två rejäla uppstickare. Toronto Maple Leafs Morgan Rielly och Ottawa Senators Thomas Chabot.

Rielly, 24, har sedan han draftades i förstarundan 2012 haft ett rykte om sig som en sagolik offensiv begåvning. Efter ett antal lärorika år med 20-30 poäng tycks han denna säsong blommat ut till en fullfjärdrad superstjärna med fenomenala 30 poäng på 28 matcher hittills. Chabot, 21, är säsongens absolut största överraskning på backsidan. Med sina 31 poäng på 28 matcher är han inte bara bäst i ligan utan även en oerhört värdefull pjäs för Senators pågående ombyggnation.

Video: OTT-NJD: Chabot hänger från blålinjen

Vem hade kunnat tro att Ottawa-publiken skulle få en ny backstjärna att jubla över så snart efter att Erik Karlsson lämnat staden?

På tal om Karlsson - vad är det som gjort att det gått så pass trögt för honom och övriga svenska toppnamn som Hedman och Klingberg, Janne?

Janne Bengtsson - Senior Writer NHL.com/sv
Haha Hampus, det är en bra fråga. Med ett hyfsat komplicerat svar. Jag har gått till statistiken för de tre normalt så framstående poängsvenskarna som du nämner och statistiken ljuger ju aldrig. Eller i vart fall sällan…

Karlsson-statsen är intressanta: Erik Karlsson har gjort 16 poäng (2+14) på sina 29 matcher med Sharks. Förra säsongen hade han gjort 15 poäng (1+14) på de tio (!) första matcherna med Ottawa, och efter 29 matcher var Karlsson uppe på 23 poäng (3+20).

Han har en del att ta igen.

Video: SJS-VAN: E.Karlsson hittar rätt i numerärt överläge

Jag tror att den minskade poängproduktionen helt enkelt beror på att Erik Karlsson i San Jose Sharks och Erik Karlsson i Ottawa Senators är två olika Karlsson. I Ottawa var han den stora stjärnan som gjorde lite som han ville. I San Jose är han en stor stjärna bland andra stora stjärnor, och måste anpassa sig till omgivningen. I Ottawa fanns till exempel ingen Brent Burns som nu gjort 29 poäng på 29 matcher.

Det ska bli mycket intressant att se om Erik kan, så att säga, komma ikapp sig själv. Jag tvivlar faktiskt.

Victor Hedman ligger också långt under det han presterat de tidigare åren. Varför? Jag vet inte, det är ett mysterium. Man trodde väl lite till mans att Hedman skulle kunna producera mer, när Ryan McDonagh kom in och befriade Hedman från en del av det defensiva ansvaret. Men inte. Kanske är Hedman på gång nu med åtta poäng de senaste tio matcherna.

När det gäller John Klingberg är jag inte orolig. Klingberg har ju bara spelat runt hälften av matcherna, men poängsnittet är det inget fel på: 0,8 poäng/match förra säsongen, 0,9 hittills den här.

Se'n är det ju otroligt kul att en spelare som Thomas Chabot blommat upp, och fått utdelning i paritet med potentialen. Det finns säkert fler spelare som väntar på att få det. Eller vad säger du, Sebastian?

 

[Läs också: Fyra tränarbyten - men bara ett framgångsrikt]

 

Sebastian Norén - Korrespondent NHL.com/sv
Jag är nog lite mer positiv än Janne när det kommer till både Karlsson och Hedman. Att det skulle ta lite tid innan "EK65" kom till sin rätt i San Jose tycker jag inte är särskilt uppseendeväckande. Det är trots allt en ganska stor omställning att gå från att vara "the guy" ute i Eastern med Ottawa till att vara en av flera stjärnor i San Jose och spela i Western. Han har sett bättre ut de senaste matcherna, och med en liten formtopp och stolpe in så tror jag att han kan komma upp i en mycket respektabel poängskörd.

Hedman har haft lite problem med skador, så där tror jag den stora anledningen ligger. Det känns som att han produktion kommer att ta fart rejält, så det skulle inte förvåna mig ifall han landar på 60+ poäng när vi summerar grundserien.

När det kommer till unga spelare som är på väg att blomma ut så sticker ju så klart Chabot ut på ett extremt positivt sätt. Chabot påminner en hel del om Karlsson, och för Senators supportrar är det en gudagåva och ett starkt ljus i mörkret. Han gav mycket cred till Karlsson för hans hjälp förra säsongen. Miro Heiskanen är en annan kille som jag tror stenhårt på. Han har loggat tunga minuter för Dallas Stars på grund av skador, och att göra det som rookie är imponerande. Sedan så måste vi ju nämna Rasmus Dahlin, som jag tror vi alla är överens om besitter potentialen att bli en poängmaskin. Han toppar poängligan för rookiebackar, och det känns som det bara är en tidsfråga innan han exploderar.

Video: MIN-BUF: Dahlin kvitterar för Buffalo

Om vi kollar lite mer på de svenska backarna i ligan så väntar nog de flesta på att Oliver Ekman-Larsson ska få ut maximalt av sin potential. Det känns som att han har kapaciteten att återigen bli en back som ligger runt 20 mål och mellan 50-60 poäng. Kanske att det kommer att trilla in lite fler poäng om Arizona äntligen börjar gå lite bättre. En annan svensk som har offensiv potential är Oscar Klefbom. Vi har börjat se lite mer av vad han kan göra i offensiv zon för Oilers, och det är positivt att han i skrivande stund ligger på en delad tredjeplats med Ekman-Larsson i poängligan för blågula backar.

Se mer

NHL använder sig av så kallade "cookies" - textbaserade datafiler hämtade från din dator. Genom att använda NHL's olika hemsidor och andra onlinetjänster samtycker du till användandet av dessa, vidare specificerat i vår Integritetspolicy, vårt Användaravtal och vår Policy för Cookies.