80-talet såg första svenskarna vinna Stanley Cup

När pucken släpptes den 1 januari 2017 för utomhusmatchen Scotiabank NHL Centennial Classic, så inledde också National Hockey League sitt 100-årsjubileum. Från 1917 har NHL en historia lika rik och spännande som de ikoniska spelare som format och bevarat den.
Varje lördag under jubileumsåret kommer NHL.com/sv att bjuda er på berättelser som ur olika vinklar täcker ligans 100-åriga historia.

I den här delen av serien tar vi med er på en resa genom ligans historia, decennium för decennium. Idag: 1980-89.
Efter ett 1970-tal som fram till den sista säsongen på årtiondet helt dominerades av bara tre klubbar, Montreal Canadiens med sex Stanley Cup-titlar, Philadelphia Flyers med två och Boston Bruins med två, gick National Hockey League in i 80-talet - och in i nya dynastier.
New York Islanders hade chockat hockeyvärlden med sin oväntade finalseger över Flyers 1980 och Islanders segertåg skulle fortsätta: det blev fyra Stanley Cup-segrar på raken 1980-83.

De innebar också att de första svenskarna fick lyfta Stanley Cup, sju år efter att Thommie Bergman gjort svensk NHL-debut i Detroit Red Wings 1972. Anfallarna Stefan Persson och Anders Kallur var två av de dominerande spelarna under Islanders-eran.
- Vi slog ut 19 lag på vägen fram från det första slutspelet 1980 och till finalförlusten mot Edmonton 1984. Det rekordet kommer aldrig att slås, säger Stefan Persson, 62 år idag, till NHL.com/sv.
80-talet var också de stora tränarnas decennium. När Edmonton dominerade decenniet med fyra titlar dubblerade Glen Sather som general manager och tränare. Islanders cup-dynasti leddes av Al Arbour, som var huvudtränare för Isles mellan 1973 och 1994.
- Al var tuff, hård men väldigt rättvis. En bra tränare. Var det någon som skulle ha skäll så var det aldrig marginalspelarna, utan de bästa spelarna. Av dem krävde Al alltid att de skulle göra sitt jobb, och gjorde de inte det så var det dem han skällde på, berättar Stefan Persson om Arbour som avled för ganska precis två år sedan, den 28 augusti 2015, 83 år gammal.

• Han hade en sällsynt fingertoppskänsla, både på isen och utanför. Al Arbour hade blicken inte bara över spelet utan också på det som hände i omklädningsrummet. Han visste hur man skulle höja stämningen i laget, han ledde på ett smart sätt som tog fram det bästa ur spelarna, säger Stefan Persson.
  Ytterligare sju blågula NHL-resenärer hängde på när Islandersduon Kallur och Persson öppnat Stanley Cup-fönstret också för svenska spelare. 1983 hade Kallur och Persson fått sällskap i Islanders av Tomas Jonsson och Mats Hallin. Willy Lindström vann med Edmonton Oilers 1984 och 1985. Mats Näslund och Kjell Dahlin fanns i det Montreal Canadiens som vann cupen 1986. Kent Nilsson förstärkte Oilers i den segerrika cupfinalen mot Flyers 1987. Och 1988 nådde Håkan Loob, som ende svensk genom tiderna, 50 mål för Calgary Flames som året efter besegrade Canadiens i den senaste Stanley Cup-finalen mellan två kanadensiska lag.

Men 1980-talet var inte i första hand svenskarnas årtionde. Utan de stora hockeyhjältarnas: Mike Bossy som nådde 50 mål eller mer under nio raka säsonger 1977-86, Dennis Potvin, Bryan Trottier och stockholmsfödde Bob Nystrom i Islanders. Med spelare som Mark Messier, Jari Kurri, Paul Coffey och Glenn Anderson i laget, ledde Wayne Gretzky sitt Edmonton Oilers till fyra cuper innan han 1988 tradades till Los Angeles Kings i en affär som sände chockvågor genom hela Kanada. Under de fyra Stanley Cup-åren gjorde "The Great One" 745 poäng, varav 262 mål plus 47 mål och 112 assister på 77 matcher i slutspelet.
Enastående naturligtvis.
Men det fanns fler. 1984 kom en välväxt tonåring från Laval Voisins i juniorligan i Quebec till Pittsburgh Penguins. 282 poäng (133/149) på 70 matcher och ytterligare 52 poäng (29/23) på 14 matcher för Laval i slutspelet i QJMHL den sista säsongen på juniornivå, blev 100 poäng (53/47) på 73 matcher för den då 19-årige Montrealsonen. Hans namn: Mario Lemieux. Under de första åren på 90-talet skulle Lemieux leda Penguins till dubbla Stanley Cup-triumfer.

Och 1986 var Patrick Roy's spel i playoff en av de stora anledningarna till Canadiens cup-triumf.
För att nu nämna några. I en personlig betraktelse på greatesthockeylegends.com skriver hockeyjournalisten Joe Pelletier om några av de spelare som räknats upp här ovan:
- The Great One levde upp till sitt smeknamn. Kanske är han den största idrottsmannen någonsin. Mike Bossy är utan tvekan den bäste skarpskytten genom tiderna, en målmaskin som hjälpte Islanders till fyra raka Stanley Cup-segrar.
Mario Lemieux…Magnifik är det bästa ordet att beskriva Lemieux. Nummer 66 är den mest begåvade spelaren någonsin. Mark Messier…den hemvävde grabben förkroppsligade passionen och intensiteten i Oilers-dynastin. Patrick Roy, är han den bäste målvakten genom alla tider? Montreal Forum var Roy's katedral under många år, innan han flyttade vidare till Colorado.

1980-talets poängmaskiner satte sin prägel på decenniet: det var den moderna ishockeyns mest offensiva årtionde i NHL-historien med strax under åtta mål i snitt per match: fyra gånger nådde Edmonton Oilers över 400 mål med toppnoteringen 446 mål 1984.
Efter att fyra klubbar, Edmonton Oilers, Hartford Whalers, Quebec Nordiques och Winnipeg Jets, adderats till ligan till säsongen 1979-80, gick 1980-talet in med 21 lag i fyra divisioner: Norris och Adams från Prince of Wales Conference, och Smythe och Patrick från Clarence Campbell Conference. Hela årtiondet förflöt enligt det mönstret bortsett från att Atlanta Flames 1980 flyttade och bytte namn till Calgary Flames, och att Colorado Rockies 1982 flyttade norrut och blev New Jersey Devils.
I början av 1990-talet växte ligan med nya lag. Men det återkommer vi till.