NHL-lagen rustar för cupen eller framtiden

Om en knapp vecka, klockan 21.00 svensk tid på måndag den 26 februari, stänger fönstret för trejder i National Hockey League.
Efter den dagen och det klockslaget får lagen klara sig säsongen ut med vad de har i laguppställningen. Veckan före trade deadline brukar kallas "galna veckan" då klubbarna agerar utifrån sina förutsättningar och behov.

Det är behov som kan sammanfattas i tre kategorier av trejder: de lag som har en reell chans att utmana om Stanley Cup förstärker på en eller två nyckelpositioner, ofta med hyrkontrakt för spelare vars kontrakt med den gamla klubben är på väg att gå ut. De lag som insett att de redan missat slutspelet om Stanley Cup säljer av spelare och/eller byter mot spelare som kan bära laget in i framtiden och bli de stjärnor klubben så desperat behöver. Och så är det raka byten där ett lag får vad det behöver för att ta ett steg till, och ger det andra laget - eller det tredje laget om fler är inblandade - vad det behöver, för framtiden eller i närtid.
Här bryter nhl.com/sv ner de tre typerna av trader och ger några exempel ur historien.
Hyreskontrakten:Inför deadline 2018 finns bland andra Buffalos Evander Kane, Rangers Rick Nash och Michael Grabner samt Vancouvers Thomas Vanek på den (spekulerade) heta listan över spelare som kan gå över på korttidskontrakt. Alla är spelare från lag som inte går till slutspel men som kan spela stora roller i ett annat lag.
Relaterat material: [Rykten, snack tre veckor för trade deadline]
Lyckat exempel:Backen Justin Schultz förde en ganska anonym tillvaro i Edmonton Oilers säsongen 2015-16, ett lag då chanslöst i slutspelsjakten och på väg att byggas om. Pittsburgh Penguins behövde förstärka bakåt, och såg möjligheten i den då 25-årige kanadensaren. Pens general manager Jim Rutherford, som lämnade ett tredjeval i draften 2016 (Filip Berglund) i utbyte, konstaterade att Schultz inte precis var någon poängmaskin men att han ville tillföra bredd i laget och att Schultz hade potential i en bättre omgivning.
Resultatet: Rutherford fick helt rätt. Justin Schultz bidrog direkt när Pens vann Stanley Cup 2016 och ännu mer när laget gjorde det 2017: 51 poäng (12+39) var rekord för Justin Schultz.

Raka byten:De flesta raka byten görs under försäsongen, och de senaste åren har sett flera sensationella sådana där båda lagen tjänat på affären: Nashville Predators ville föryngra laget och skickade Shea Weber till Montreal i utbyte mot P.K. Subban. Ungefär samtidigt behövde New Jersey Devils en producerande forward och Edmonton Oilers en stabil back - Taylor Hall flyttade till Jersey och Adam Larsson till Edmonton.
Lyckat exempel:2001 hämtade Colorado Avalanche in Rob Blake och Steven Reinprecht från Los Angeles Kings före trading deadline i utbyte mot Adam Deadmarsh och Aaron Miller.
Resultat: Den snabbe centern Reinprecht producerade bra i slutspelet liksom backen Rob Blake när Avalanche vann sin andra cup på fem år. Avs' hade då också säsongen före plockat in veteranen Ray Bourque, 39, från Boston i utbyte mot Brian Rolston. Bourque dominerade och fick äntligen vinna sin efterlängtade cup. Och Rolston var i många år en av Bostons bästa spelare.
Investera i framtiden: Flera till åren komna spelare som aldrig vunnit Stanley Cup spelar just nu i lag långt från chansen att få göra det: Henrik Sedin och Daniel Sedin i Vancouver, Loui Eriksson i samma klubb. Montreals målvakt Carey Price och Florida Panthers dito Roberto Luongo. San Joses Joe Thornton har varit nära men inte vunnit och samma sak gäller för Henrik Lundqvist i New York Rangers. Deras klubbar behöver investera i framtiden, bygga lag som kan vara med och slåss om cupen på sikt - satsa ungt och framåt, så som till exempel Toronto Maple Leafs gjort så framgångsrikt med Auston Matthews, Mitchell Marner och William Nylander.

Lyckade exempel: De flesta trejder där klubbar investerar i framtiden handlar om byten av erfarna spelare på väg neråt, mot val i framtida drafter. Den listan kan göras hur lång som helst. Men det finns också mer direkta affärer som gjort avtryck i historien: precis före deadline 1996 skickade Vancouver Canucks anfallaren Alek Stojanov till Pittsburgh Penguins. Canucks ledning insåg att det aldrig skulle bli något av Stojanov, trots att denne draftats högt (1/7) av klubben. Canucks hade siktat in sig på en 22-årig svensk, också högt draftad (1/16 i draften 1991) men som inte alls trivdes och kom till sin rätt i Pittsburgh i konkurrensen med bland andra Mario Lemieux, Tomas Sandström, Jaromir Jagr och Ron Francis. Den unge svensken pendlade mellan NHL och farmarlaget Cleveland Lumberjacks. Vancouver ville bygga nytt: entré Markus Näslund. Entré och succé.
Resultat: Näslund blev Canucks trogen i tolv säsonger och vann klubbens interna skytteliga sju gånger. Han togs ut till ligans All Star-lag tre gånger, och 2003 valdes han till ligans mest värdefulle spelare. Näslund vann aldrig Stanley Cup, men han vann ikon-status i Vancouver. Och Alek Stojanov? Han spelade bara ytterligare 45 matcher i NHL. 2002 avslutade han sin karriär i New Mexico Scorpions.
NHL går nu in i sista trejdveckan. Nu väntar en flod av övergångar. Lagen rustar, gör sig av med överflödigt material och bygger nytt.