Pontus_Aberg

Resan dit har inte varit förutan utmaningar, men nu har Pontus Åberg visat att han är en NHL-spelare. På tisdagen belönades han också för detta när Nashville Predators knöt upp honom på ett envägskontrakt över två år värt totalt 1,3 miljoner dollar.

Under sina första tre säsonger i Nordamerika har Pontus mestadels huserat i Milwaukee Admirals, där han stadigt tagit nya kliv och i allt större utsträckning börjat knacka på dörren till NHL, utan att för den sakens skull ges några större chanser att få visa upp sig i Nashvilles starka trupp. Under förra säsongen var han Admirals bästa offensiva spelare och sköt imponerande 31 mål och 52 poäng på 56 matcher.
Med det vann han lagets målliga och poängliga, och till slut kunde inte Predators hålla honom utanför truppen längre. Under säsongen har han till och från blivit uppkallad och när slutspelet väl drog igång och skadorna började dyka upp bland ordinarie spelare var han så gott som bofast i laget som gick hela vägen till Stanley Cup-finalen.
- Laviolette sa till mig att jag inte blev kvar i AHL för att jag spelat dåligt, utan för att de hade mycket folk i truppen. Och då var det bättre för mig att spela kvar och utvecklas i AHL, säger Pontus Åberg till NHL.com/sv.
Under säsongen och inledningen av slutspelet användes Åberg ofta i en tredje- eller fjärdekedja, men med spelare som Ryan Johansen och Kevin Fiala borta i finalmatcherna fick han även spela en hel del tillsammans med Filip Forsberg och Colton Sissons i förstakedjan. Förutom att skjuta ett mycket viktigt mål i den femte matchen mot Anaheim minns vi också hans fantastiskt läckra mål i den andra finalmatchen, när han först lurade skjortan av Olli Määttä och sedan väntade ut Matt Murray innan han hängde upp pucken i taket.

Med de snygga målen och ett överlag väldigt moget spel och många skapade chanser visade Pontus inte bara för Nashvilles klubbledning att han är redo för NHL. Han bevisade det också för sig själv. Men istiden i avgörande lägen växte också självförtroendet.
- Precis, det var nog väldigt viktigt för mig själv att inse vad jag klarar av. Jag var lite besviken på mig själv under säsongen att jag inte tog för mig på det sättet jag borde och kunde göra. När jag väl fick komma upp och spela med Forsberg och Sissons där i slutet så släppte det och jag spelade som jag kan och tyckte det gick bra, säger Åberg till NHL.com/sv.
Åberg är i grunden en offensiv spelare som producerat fina siffror under junioråren och var ett stort utropstecken i Djurgårdens toppkedjor redan som 18-åring. Med ett envägskontrakt nu säkrat och forwards som James Neal och Colin Wilson borta ur truppen hoppas han få en större roll under kommande säsong. Bland annat sa klubbens GM David Poile just detta i samband med att James Neal försvann till Las Vegas, att Pontus Åberg var en av de spelare som kanske skulle kunna hjälpa till att fylla tomrummet efter honom.

  • Det har ju blivit mest att man spelat i en tredjekedja när man varit uppe i NHL och inte spelat något powerplay alls egentligen. Men nu ser jag fram emot att visa att jag kan göra även det på NHL-nivå. Jag tycker jag har bevisat i AHL i två år att jag kan göra mål och vara där när det gäller. Där har jag fått mycket förtroende i powerplay och nästan hälften av våra mål i powerplay kom väl från min kant där, säger Pontus till NHL.com/sv om sina förhoppningar inför nästa säsong.
    Med ett envägskontrakt över två år ökar naturligtvis den ekonomiska tryggheten, men framförallt hoppas Pontus få en lite enklare situation socialt. Den gångna säsongen har inneburit en tuff situation för sambon Ellinore och ettåriga dottern Molly. En fast plats i Predators och en fast bostad i Nashville skulle underlätta livet utanför isen.
    - Ja, det är klart att det är skönt, det var lite tufft när man bodde på hotell och ha med sig en liten dotter där, samtidigt som jag hade fokus på att slå mig in i Nashville. Förhoppningsvis kan det lösa sig bättre i år, säger han.
    På ett kontrakt om 650 000 dollar per säsong har Åberg inte heller någon större press på sina axlar. Når han sin fulla kapacitet lär David Poile istället återigen ha gjort en mycket, mycket bra affär. För med det fina slutspelet i färskt minne ser det onekligen ut som om Pontus inte bara bör ta plats i någon av Predators kedjor, utan mest troligt en av de första tre. Men vis av lärdomar från de tuffa matcherna i slutspelet tar han inget för givet och vet att det finns en hel del bitar i sitt spel han gärna vill utveckla vidare.
    - Lite mer snabbhet, alltså bli lite bättre de första stegen. Och även lite starkare också så man kan stå emot, de är lite bättre på tjuvknep i NHL märkte jag när jag var uppe. Sen vill jag också få ett lite snabbare skott så man kan utnyttja det mer, säger Pontus.
    Men det är inte bara glädje över att ha fått nytt kontrakt och nytt förtroende och en utmärkt chans att slå sig in som ordinarie NHL-spelare som sporrar Åberg. Finalförlusten svider, men har givit revanschlust och sug efter att vinna.
    - Man vill aldrig förlora finalen, så det var tufft. Men Pittsburgh var ett väldigt bra lag, det får vi inte glömma heller. Vi är ett ganska ungt lag och det kommer några nu underifrån som vill slå sig in och det är en del unga spelare som har flera år på sig. Jag tror inte organisationen hade förväntat sig att vi skulle gå till final redan förra året, men det var coolt att vara med om, säger Pontus till NHL.com/sv.