Vi har uppdaterat våra Användningsvillkor och vår Integritetspolicy. För att fortsättningsvis kunna använda NHL:s onlinetjänster, samtycker du till dessa uppdaterade dokument och skiljeförfarandet.
Välkommen |konto|Logga ut 
NYTT! LOGGA IN MED SOCIALA MEDIER
ELLER
Användarnamn eller E-postLösenord
 
Risto Pakarinen

Ett år att minnas

onsdag, 08.29.2012 / 9:00 fm / NHL.com/sv - Risto Pakarinen

av Risto Pakarinen - Korrespondent på NHL.com

Dela


Ett år att minnas
Ett år att minnas

För exakt ett år sedan förberedde sig Henrik Lundqvist inför en ny säsong mer noggrant än någonsin. 2011-12 skulle vara säsongen då ingenting fick lämnas åt slumpen. Han hade varit Vezina-kandidat tre gånger, och vunnit OS-guld, men nu var det dags att ta nästa kliv – och vinna. Inte komma nära. Vinna.

För exakt ett år sedan hade Lundqvist också precis gift sig med sin Therese. Det klivet kanske kändes lika naturligt som att träna mer noggrant än någonsin, men det var minst lika stort. Vem vet, det kanske var lika viktigt för hans säsong som alla andra förberedelser.

Idag är Lundqvist pappa till en liten tjej, och han har vunnit Vezina-bucklan som NHL:s bäste målvakt. Han har också fått spela i Scandinavium igen, nu mot Frölunda, laget som var Lundqvists stora mål som pojkspelare.

Nu var han där som en NHL-stjärna, med vänner och familj i publiken.

– Den där första perioden var kanske den tuffaste jag någonsin spelat. Jag tänkte bara på alla åren som jag spelade där, sa Lundqvist till Blueshirts United om New York Rangers träningsmatch mot Frölunda i september.

Rangers slog Frölunda med 4-2.

– Frölunda är klubben jag alltid ville spela i när jag var liten. Det var min dröm att få spela för Frölunda, och sedan vann jag SM-guld två gånger med dem. Det finns så många personer där som hjälpte mig att ta mig till nästa nivå.

Sedan gjorde han det. Rangers vann Eastern Conference och gick ända till konferensfinalen mot lokalkonkurrenten New Jersey Devils. Lundqvist var utan tvekan lagets största stjärna. Han var bra genom hela grundserien, men hans räddningsprocent i slutspelet var inte lika bra. I år kunde han hålla sin höga nivå ända till slutet, som kom lite för tidigt för Lundqvist, i den sjätte matchen mot Devils.

För allt slit, och en bra säsong belönades Lunqvist med en plats i All-Star-matchen (där han också var Daniel Alfredssons assisterande kapten), plats i All-Star-femman, och nominering till både Hart- och Vezina-prisen som ligans mest värdefulla spelare och bästa målvakt.

Hart gick till Evgeni Malkin, men Vezina hamnade i svenskens prisskåp.

– Jag ville tacka mina lagkompisar, hela klubben, min familj, min fru, och min målvaktstränare Benny Allaire som jag tycker är världens bästa och en stor anledning till att jag är där jag är, sa Lundqvist om sitt Vezina-tacktal som för övrigt innehöll en svordom som censurerades bort i eftersända klipp.

Allt är annorlunda nu. Nu är han far, Vezina-vinnare och en ännu större stjärna än förut. Men Lundqvist tänker inte luta sig tillbaka.

– Förra säsongen var det viktigaste för mig att kunna pusha mig själv till att bli så bra som möjligt. Och det är samma utmaning jag står inför nu: Jag vill fortsätta att utvecklas, och bli ännu bättre.

Hur det gick, det får vi se om ett år.